Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist.
Det resultat, till hvilket vi hittills kommit, är således,
att det — säkerligen omkring 1180, till hvilken tid det
odaterade brefvet vanligen hänförts — funnits en præpositus
i Roeskilde och en kanik i Lund, båda med namnet Saxo.
Starka sannolikhetsskäl tala — såsom förut visats — mot
att identifiera den förre med historieskrifvaren, för endast
namnlikheten — som nu gäller äfven om Lundakaniken —
och 1400-talets tradition, hvars värdelöshet jag förut sökt
påpeka. Däremot är det mycket sannolikt, att
historieskrifvaren, hvilken tillhörde ärkebiskopens "comites" och såsom
clericus, d. v. s. husprest och sekreterare, var fast vid hans
person, haft ett kyrkligt prebende inom ärkebiskopens eget
stift *). Härtill kunna vidare läggas de svaga
sannolikhetsskäl, som kunna hämtas från Sven Aagesens nyss anförda
yttrande. Vidare bör man uppmärksamma, att
historieskrif-varen icke blott var nära knuten till ärkebiskop Absalons
omgifning, utan att han dedicerade sitt arbete till dennes
efterträdare på Lunds ärkebiskopsstol, hvilket antyder att
han fortfarande tillhörde stiftet.
Sannolikhetsskälen — och till några mera bindande
torde vi icke kunna komma — tala således afgjordt för att
identifiera historieskrifvaren med kaniken Saxo i Lund, icke
med præpositus Saxo i Roeskilde. Mot detta antagande har
dock Paludan-Müller anfört ett skäl, som vid första
påseendet förefaller ganska bestickande. Saxo visar sig nämligen
känna till Roeskildes domkyrka, men begår däremot fel, som
han skulle hafva underlåtit, så vida han känt till Lunds
domkyrkas arkiv.
Hvad kännedomen om Roeskildes domkyrka beträffar,
så är det tydligt att Saxo såsom till börden själländare och
*) Boeskilde stift bibehöll Absalon - jämte ärkestiftet, till hvars ehef
han utnämts 1178 — dock ända till 1191, och det kan naturligtvis tänkas,
att, han gifvit Saxo ett prebende inom detta stift, men i sa fall skulle
Boes-kildestiftet samtidigt haft två kaniker med namnet Saxo — prosten och
historieskrifvaren — hvarjämte Lundastiftet haft en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
