Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist. 233
ärkebiskop Absalons nära följeslagare — han kom kanske
med honom från Roeskilde till Lund — känt både
Roes-kildes och Lunds domkyrkor. Man har icke påvisat någon
felaktig uppgift hos honom angående själfva dombyggnaden
i Lund, och att han känt äfven Roeskildes domkyrka samt
har några flera notiser om denna, förutsätter ej, att han haft
en plats i dess kapitel. Att han ej studerat Lunds
domkyrkoarkiv är visserligen sant, men Saxo var icke någon
diplomatisk historieskrifvare i vår tids mening, som bygde
sina uppgifter på diplomernas utsago; med ytterst få
undantag synes han såsom enda källa hafva användt
mundt-liga berättelser, och äfven om han varit præpositus i
Roes-kilde, borde han väl — såvida han öfverhufvud insett
diplomens vikt för historieskrifvaren — hafva studerat arkivet i
Lund, hvilket han såsom ärkebiskopens ständige förljeslagare
haft lika lätt tillgängligt, vare sig hans prèbende utgjorts af
ett kanonikat i Lund eller af en præpositura i Roeskilde.
Till slut’ ett ord. Ofvanstående anmärkningar rörande
en i sig föga viktig sak, hafva ej föranledts af någon
"patriotisk" böjelse att vindicera medeltidens mest berömde
historieskrifvare åt Sverge. Lund var under medeltiden lika
danskt som Roeskilde, och för den svenska literaturen är
intet vunnet, så vida mina anmärkningar skulle vara riktiga.
Icke ens landskapet Själland torde hafva förlorat något, ty
efter alt att döma var Saxo Själländare, och hvar hans
prèbende legat, kan vara likgiltigt. Endast Roeskilde domkyrka
torde förlora en märkvärdighet, men förmodligen kommer
den traditionen lika litet som alla andra traditioner om
Sture-hvalfvet, Erik XIV:s fängelse m. m. att rubbas genom någon
historisk kritik.
III. Ynglingatals inledningsstrofer.
Som bekant inledes ynglingaätten af Ingunarfreyr eller
Yngve. Olyckligtvis har ingen strof bevarats om denne ättens
ABCIV FÖR NORDISK FILOLOGI XII, NY FÖLJD VIII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
