- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
236

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236 Schuck: Bidr. till nordisk litt.-hist.

och Dómarr var väl blott en personifikation af den dömande
myndigheten.

"Yngve — säger Noreen — anse Egilsson och efter
honom Wisén vara ett appellativum, som de återge med "rex".
Denna öfversättning — om den ens kan erkännas vara en
sådan — stöder sig väl på Snorres fullkomligt obevisade
påstående, att ’Yngva nafn var haft fyrir tignarnafn’ inom
Ynglingaätten, och att ’Yngvi var kalladr hverr þeirra
ætt-manna’, yttranden som, om de öfverhufvud bevisa något alls,
i alla händelser icke kunna bevisa, att yngve betyder "rex"."

Då det gäller tolkning af skaldeuttryck är Snorre
otvif-velaktigen vår mästare. Han lefde själf under
skaldepoesiens dagar, disponerade öfver ett långt rikare material än det,
som nu står oss till buds, och hade gjort studiet af
skaldepoesien nästan till sin lifsuppgift. Ett yttrande af honom är
sålunda ej ett föraktligt stöd för en mening. Men det finnes
äfven andra. Genom ett förbiseende har Noreen ej
observerat, att Egilsson i sitt Lexicon anför en mängd exempel,
i hvilka Yngve förekommer såsom synonym för konung. Jag
vill här blott anföra en dikt, i hvilken Sighvat skald
tilltalar Olof den helige på följande sätt:

Atgpngu vantu, Yngvi,
ætt siklinga mikla,
blidr hilmir, tóktu breida
borg K antar a um mor gin.

[Ett^ stort anfall, Yngve, gjorde du på siklingars ätt, du tog,
blide furste, Kantaraborg på morgonen].

"Yngve" motsvarar här ju alldeles "hilmir", och då
Sighvat i början af 1000-talet kunde begagna "yngve" i denna
betydelse, var det naturligen intet, som hindrade Tiodolf från
att i slutet af 900-talet på samma sätt använda ordet. Det
synes således säkert, att Dómarr kunnat vara nomen
proprium och Yngve appellativum. Noreen anmärker visserligen
att den allmänna principen i Ynglingatal är att först nämna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:20:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1896/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free