- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tolfte Bandet. Ny följd. Åttonde Bandet. 1896 /
242

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 Kock: Fnord. språkforskning.

gluggar (till gluggr, jmf. glöa) och i fsv. gnugga (jmf. gno),
sv. sug g a (jmf. so) har gg uppstått av äldre ggw.

W har förlorats även i part. sokkinn (men inf. søkkva),
stokkinn (men inf. støkkva), hrokkinn (men inf. hrøkkva).
Sokkinn har utvecklats av äldre *sunkwen- med u i
penul-tima. Det är mycket möjligt, att förlusten av w i här
avhandlade ställning är så gammal, att det förlorades i
*sunk-wen- etc, medan de ännu hade u i rotstavelsen, så att
utvecklingen varit *sunkwen- :> *sunken- > sokkin-. Om åter
w förlorades i sokkinn först efter det att ordet fått o i
rot-stavelsen, så har utvecklingen varit *sunkwen- :>
*sokkwen–> sokkin-. I så fall har w Ijudlagsenligt förlorats efter
guttural, även då rotvokalen var o, och • ej blott när den
var u.

Däremot kvarstår w efter andra rotvokaler, såsom t. ex.
part. hpggvinn liksom inf. hgggva, dggg : gen. dpggvar; byggva,
hryggva, styggva, tryggva, bygg : dat. byggvi, tryggr : ack.
tryggvan, hnøggr : ack. hnøggvan, gløggr : ack. gløggvan.

Förlusten av m; i isl. ykkarr, jämfört med got. igqar,
är lätt förklarlig. I de synkoperade kasus ykkrir etc. även
som i ykkur förlorades w Ijudlagsenligt, och avlägsnades sedan
på analogisk väg även i ykkarr. Men då *ykkwarr ofta på
grund av sin betydelse hade levissimus, förlorades w
Ijudlagsenligt i *ykk(w)arr självt i dylik ställning; jmf.
beträffande isl. yp(w)arr Kock i Arkiv N. F. V, 145. För övrigt
hade w kunnat avlägsnas i ykkarr även genom inflytande
från okkarr.

Den ljudfysiologiska orsaken till att w förlorades i
*skuggwe > skuggig men kvarstår i skyggva, är lätt insedd.
TF-ljudet i *skuggwe var blott ett w-ljud i konsonantisk
funktion, och rotstavelsens u absorberade det därför, ett inflytande,
som y i skyggva naturligtvis icke kunde utöva. Härvid är
även att ihågkomma, att gg i det nord. fornspråket hade ett
labialt element, jmf. Kock i Arkiv K F. VII, 317 noten 1;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:01:04 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1896/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free