Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Fnord. språkforskning, 253
Psv. är icke egentligen upplysande beträffande
omljudsförhål-landena i långstaviga u-stammar såsom första komp.-leder. Som
bekant har hon i u-stammar, använda såsom enkla ord, ingen
regelbunden ljudlagsenlig växling mellan omljudda och oomljudda
former i de olika kasus, utan de omljudda och oomljudda
vokalerna hava trängt in på hvarandras gamla områden, vanligen med
seger för de oomljudda vokalerna. Emellertid hava långstaviga
gamla w-stammar såsom första kompositionsleder vanligen intet
omljud, t. ex. barker : barkløp, katter : katskin, varper : varphald
etc. I Hels.-lagen s. 24, 14 möter dock worpmaper (annars
varp-maper), jm£? isl. vgrpsétr.
Enligt Burg: Die ält. nord. runeninschr. 58 och Heinzel:
Anzeiger f. deutsches alt. XII, 49 har w-omljud ljudlagsenligt inträtt
i kortstaviga w-stammar såsom första kompositionsleder. I vissa
dylika ord finnes visserligen omljud, men det gives även
jämförelsevis talrika exempel på ätt om ljudet saknas. Heinzel anför
såsom stöd för sin mening Iggvellir, Mggprasir, spglkorn,
Hgp-broddr.
Jämte Mwgprasiss (Vafþr. 49) finnes även mggfellandi Njála
kap. 102 (dock möta här olika läsarter, jmf. Gislason: Njála II,
509). Spölkorn torde blott vara nyisl., eftersom Oxford-ordb.
upptar ordet utan citat, och jag ej återfunnit det i andra lexikon.
Vid sidan av många komposita på Igg- finnes en gång lagdýr
(Wadstein i Sv. landsm. XIII, nr 5 s. 27) och en gång lagstafr (i Cod.
757 från mitten av 1300-talet enligt Sn. E. I, 574,1; jmf. Egilsson
under lagastafr). Hgpbroddr har jag icke kunnat återfinna *).
Däremot finnas såsom komposita med prgmr pramský,
pram-valr, men intet kompositum på prgm-.
I östnord. språk är att beakta följande. Nyda. har møl med
w-omljud (jmf. Kock i Arkiv N. F. I, 95 ff) men malurt utan
omljud (däremot mølædt). Kalkars ordbok upptar møl (ej mal) och
har många flera exempel på malyrt, malurt än pk mølurt (däremot
mølæden). Psv. har møl jämte mal men malyrt. Detta talar
snarast för m att kortstaviga M-stammar ej blevo omljudda, men ordet
malurt, malyrt är ej egentligen vittnesgillt. Då det utgått från
ett *malu-urti-, så hava de två w-ljuden kunnat sammansmälta till
ett w-ljud (*malurti~) redan före den tid, då u i *lagu-wellÍR etc.
förlorades. Men *malurti- kunde i östnord. språk ej om ljudas.
Här komma ock med i räkningen följande ord.
*Anulait)R (jmf. ags. Anláf) och motsvarande femininum
*Anu-laibu hava givit de mask. Aláfr, Aleifr, Oleifr, Oláfr och de fem.
*) Oxfordordb. upptar under hÖét f. ett Hödbroddr men blott med
hänvisning till Fiatoboken. I registret till denna skrift finnes intet
HöS-broddr men väl Hoddbroddr med citat till I, 24. Där omtalas Hoddbroddr
s&som son till Haudr (i registret normaliserat Hodr konungr á Hadalandi).
Har Oxfordordb. genom sammanblandning av dessa namn bildat ett
*Höa-broddr?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
