Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
i
i
K$2 Hjeim¾wst: Anm&lan.
Dr. O) sen tyckes jfraniför ajl t hafya åsyftat att skänka oss en
trogen bild af Gislason såsorn föreläsare. Med stor pißtet bar ban
bevarat både de öfvermåttan dristiga etymologierna och de högst
elementöra notiser, som Gislason meddelade sitt unga auditorium.
De senare göra ofta ett egendomligt intryck. Vid sidan af de
lärda och skarpsinniga utredningarna kan man träffa på följande
anteckning: "Begyndere må gøres opmærksomme på, at til styrer
genetiv" (s. 82, r. 6 n.; jfr s. J40, r. 7 n., s. 83, r. 10 u. o. s. v.)f
Eller också kan man & följande upplysning: "Varberg, Söstad og
et meget besögt Badested", "2,534 Indb." (s. 73).
Flere af de anmärkningar, som göras så att säga vid sidan om
ämnet, äro mycket karakteristiska för Gislason. Så t. ex.: "endog
æren for en i sin art omhyggelig udarbeidøt form vil man beröve de
gamle skjalde" (s. 64) och: "den gamle hedenske skjald har kendt
den nord. mythologie bedre end vi" (s. 151). På många ställen
framträder den grundlärde forskarens älskvärda anspråkslöshet och
nästan ängsliga försiktighet (se t. ex. ss. 151, 174, 184, 222, 268
o. s. v.; jfr Inledningen s. X).
Om utgifvaren blott meddelat ett utdrag af
föreläsningsanteckningarna, om han uteslutit den etymologiska barlasten och de
för nybegynnare afsedda anmärkningarna, skulle bokens omfång
betydligt reducerats och följaktligen skulle det nya och värdefulla,
spm där innehålles, blifvit lättare tillgängligt. Dock för min del
undrar jag alls icke öfver att Dr. Oisen ej velat företaga en
gallring: det hade varit mycket svårt att fastställa någon bestämd
norm för uteslutningarna. Kommer så härtill, att man genom
fctympningarna skulle förlorat en god del af det omedelbart
personliga intrycket af Gislason *).
Det är naturligt att föreläsningsanteckningarna, huru
mångsidigt de än belysa författarens personlighet, dock icke på långt
när innehålla allt, som kom fram i det muntliga föredraget.
Utgifvaren visar (s. VI), att Gislason understundom meddelat sina
åhörare åtskilliga saker, som han icke ens antydt i sitt manuskript.
Särskildt gäller det, att anteckningarna till Sturlas sånger och
framför allt till Háttatal äro mycket knappa och skelettartade.
Men äfven de utförliga anteckningarna till Vellekla och Rekstefja
hafva säkerligen blott varit afsedda att innehålla det viktigaste af
det, som föreläsaren skulle föredraga. Det är t. ex. sannolikt, att
Gislason redogjort för dikternas byggnad och historiska ram mycket
utförligare i det muntliga föredraget än i manuskriptet.
Gislasons kommentar utgår, om man undantager
föreläsningarna öfver Háttatal, från Wiséns Carmina Norrœna (« 0. N.).
Någon fullständig textkritisk apparat lämnas icke: i Wiséns
kommentar till nyssnämda textsamling meddelas vida flere varianter.
På många ställen ändrar Gislason den Wisénska texten genom
’) Jfr A. Heusler i Deutsche Litteraturzeitung 1896, ap. 41 f.
i
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
