Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar om svenska ord hos Olaus Magnus (Evald Lidén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kesya = Polyxe (se detta) VII: 14 (i margen). Fsv.
kœsictj ett slags spjut.
Klipping (ett mynt, pregladt af Kristiern II) VI: 14.
Fsv. klippinger (Rimkr.).
Koea XIH: 35, 38: kostbara dryckeskärl, som
brukades vid högtidliga gästabud: "ex pulcherrimis abietis
radici-bus, iisque crispatis, intus cauatis, ae foris figurarum varietate
ornatis, formantur, immó & arte aurearum laminarum, siue
aliis pretiosis coloribus depicta"; till formen liknade de "ett
kungligt diadem eller en krona". De nordliga finnarna sägas
ha varit särdeles skickliga i konsten att förfärdiga dylika
kärl, och i cap. 35 margen brukas uttrycket "Kosa
Finno-nica". — Om dylika dryckeskärl och deras förekomst i nyare
tid se Hyltén-Cavallius i Hazelius Minnen fr. nord.
museet bd. I, Ahlenius anf. arb. s. 330 f.
Jfr kosa ’cymbium’ Var. rer.; vanligt i äldre nsv. och
ännu i många dialekter i betydelsen af ett slags dryckeskärl
Biformer (äfven i da. och no.): kdsa, kotis(a)) kaus(a) m. fl.
De ha inkommit vid olika tider och från olika delar af det
lågtyska språkområdet. Yttersta källan är lit. Musza-s, lett.
kaus-s ’skål, dryckeskärl’, hvilket inlånats äfven i finska
och slaviska språk. Se Bietz Ordb. s. 380, Thomsen
Berøringer mell. de finske og de balt. Sprog s. 184 f.,
Qvig-stad Nord. Lehnw. im Lapp. s. 182, Mikkola Bezz. Beitr.
XXI: 120.
Lake (fisken lake) XX: 13, 22[1]. Fsv. laki (VGL s.
XIV), fda. lake, (fno. laka-kast).
’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
