- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
38

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda anteckningar om svenska ord hos Olaus Magnus (Evald Lidén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige. Se Ahlqvist De vestfinska språkens kulturord ss. 240
363; Tamm Indog. Forsch. IV: 396 f.; Rietz Ordb. 411; Mik- •
kola Berührungen zwischen d. westfinn. u. slav. spr. I: 138.

Lulatresck, se Tresck.

Lyse => Traan (se detta) II: 17. Isl. ¾tet, nsv., nno. lyse
’tran’ (isht till belysning; fsv. lyse i något annan bet. Ark. II: 111).

Maáker: "Meantæ9 aues anatibus maiores (Germanicè
Meuen, ae Gothicè Maáker dictæ, .... semper clamantes
mea, mea" XIX: 38. Formen maáker (för maákar: jfr ofvan
Haaper = Haapar och nedan Snaphaner) måste på grund
af sammanhanget vara plur. af en sing, måk[1] (= nno. maak)
eller make (=nno. maake, nsv. dial. make, -a, nda. maage).
I fsv. fins ett par citat af fiske-make (-maka?).
Ursprungligen *maiwaka(n)~ 1. •uka(n)-, jfr isl. mår pl. mávar, ty. möwe
etc. af *maiwa~. — Olaus menar att ordet är ljudhärmande[2];
jfr ovan hans förklaring af alle.

[Makreel ’makrill’ (enligt sammanhanget ett norskt ord)
XXI: 2. Ndl. makreel; nno. makrêl.

Polyxe: "contos secum incolæ portant, quadruplici vnco
ferreo variatos, vulgariter Polyxe dictos, quð detrahant
ho-minem ab equo" VII: 14.

Fsv. poløxe, -yxe, mit. pol-exe.

[Porpel: så benämde "Pruteni" den fisk, "quem
commu-niter Thrissam, nostræ ætatis Grœci corruptè Phrissam,
Romani laccia apellant"; den fångades i stor myckenhet "circa
castra Balge & Lockstede, ad ducem Prussiæ pertinentia"
XXI: 50. Förmodligen den sardellart, som på tyska kallas
Alose eller Alse. Ordet porpel har jag icke annorstädes
återfunnit i denna betydelse.

Promer ("Suetica lingua") vel promones X: 4 (gen. pl.
promonum XII: 18), ett slags båtar. — Sen fsv. pram (praam,


[1] är i några fall tecken för å.
[2] Likaså t ex. Winteler Naturlaute u. Sprache s. 20 (Aarau 1892).
[En annan etymologi föreslår nu Uhlenbeck PBB XX: 328.]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free