- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
162

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i väst- och östnordisk grammatik (Axel Kock) - - I. Till växlingen tt : t i isländskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Studier i väst- och östnordisk grammatik.



*


I. Till växlingen tt : t i isländskan.

I PBBeitr. XV, 252 noten 1 har jag framhållit, att
utvecklingen av t. ex. isl. åtta "åtta" varit den, att den korta
vokalen förlängdes framför ljudförbindelsen ht (*ahtau > *ähtau),
och att först senare ht assimilerats till tt {åtta).
Härigenom förklaras såväl det långa vokalljudet som det långa
konsonantljudet, och denna uppfattnig torde numera vara den
vanliga.

Emellertid finnes det åtskilliga ord med äldre ht, hvilka
visserligen hava lång vokal, men däremot antingen
uteslutande kort /-ljud (t. ex. knêsböt) eller kort växlande med
långt /-ljud (t ex. söt: sött). Noreen anför i Aisl. gramm.2
§ 209 anm. 1 några dylika ord och anmärker, att i dem
"unerklärter weise steht t statt tf (under det att det korta
/-ljudet i t. ex. Gtiän, étla forklaras enligt den av Hoffory
Arkiv II, 38 ff. uppställda regeln för konsonantförkortning).

Jag tror mig kunna framställa den regel, enligt hvilken
ht övergått dels till tt, dels till t. Ljudförbindelsen ht
blir / (d. v. s. att A förloras framför /) i relativt
oakcen-tuerad fsemifortis- och infortis-)stavelse samt i
fortis-stavelse, då / efterföljdes av konsonant (denna
konsonant är i de för regeln bevisande orden j); annars
assimileras i fortis8tavelse ht till tt.

I relativt oakcentuerad stavelse har ht blivit t i
följande ord:

knêsböt "hulheden under knæledet mellem knæhaserne",
kalfaböt "hulheden under knæet ovenfor tyklæggen (kaifif\
glnbogaböt "hulningen paa armen ved albueleddet". Senare
kompositionsleden är identisk med tyska bucht, och fortis låg
på förra sammansättningsleden.

eyvit, eyvitar, eyvitu, men däremot véttr gen. véttar. Av
*wiht~) jmf. got. wathts. Hit kan även pl. hialmvitr (Helgakv-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free