- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
163

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i väst- och östnordisk grammatik (Axel Kock) - - I. Till växlingen tt : t i isländskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hund. I, 54, 2) räknas, men formen är icke bevisande, då
framför -r även ett senare ur ht utvecklat tt ljudlagsenligt
skulle ha övergått till t.

lyritr gen. lyritar ack. lyrit etc, men däremot réttr gen.
réttar. Jmf. got. rathts.

pöta : potta, pret. till pykkia, pikkia. I Larssons
Ordförrådet äro exempel på póte, póti anförda. I Arkiv IV, 167
har jag anmärkt, att pykkia övergått till pikkia enligt den
av mig där framställda ljudlagen, då, såsom ofta var fallet,
ordet i satssammanhanget var relativt oakcentuerat; då det
var fullt akcentuerat, kvarstod pykkia. Ordets växlande
sats-akcentuering förklarar ock växlingen pöta : potta (jmf. got.
puhta) och för övrigt även växlingen k : kk i pykir : pykkir.

söt: sött. Exempel på sot i Larssons Ordförrådet. Ordet
ingår såsom senare kompositionsled i en massa
sammansättningar. Oxfordordboken anmärker, att det är vanligt i
kom-posita, och tillägger: "it is esp. suffixed to the names of
sick-nesses foUowed by strong fevers". Fritzner2 upptar under
sött wna-, ámu-, bana-, bit-, brápor, hug-, ióp-, skrópasótt;
Oxfordordboken ännu åtskilliga andra, av hvilka dock
åtminstone vissa blott torde vara nyisl. Även i fsv. var söt
ytterligen vanligt såsom senare kompositionsled.
Söder-walls ordbok antecknar icke mindre än 44 komposita av
samma art som alders-, barn-, blop-söt. Flertalet
sammansättningar på -söt hade fortis på förra kompositionsleden, och
*-suht blev då ljudlagsenligt söt. Det osammansatta *suht
blev däremot sött.

Växlingen t: tt i isl. sUt: fno. sutt "sjukdom" är att
förklara liksom i söt: sött.

dötir : döttir. Exempel på doter i Larssons Ordförrådet.
Det enkla *dohter gav döttir. I komposita med ’dotter’ till
senare kompositionsled och fortis på förra
sammansättningsleden uppstod -dötir. Isl. använder t. ex. brópur-, dóttur-,
fóstr-, gup-, skripta-, sonar-, stiúp-, systur-dóttir; fsv. dess-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free