- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
169

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i väst- och östnordisk grammatik (Axel Kock) - - II. R-omljud av æ i nord. språk - - III. Till växlingen ia : iœ i fornnorskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1—16, udg. af Samf. til udg. af gammel nord. lit. s. 110,
från rundikten frenda. Då nn och även rø, efterföljt av d,
í, s, i nyno. bygdemål äro palatala (Amund B. Larsen:
Lydlæren i den solørske dialekt s. 119 ff.), så har övergången œ > ê
i fnorskan säkerligen framkallats av denna det följande ljudets
palatalitet (jmf. även Kock i Beitr. XX, 122). Troligen har
den germ. övergången e > i framför nn och n + konsonant
(bhendh > bind etc.) också framkallats av konsonantljudets
palatalitet.

Såsom resultat torde kunna antecknas, att i de nord.
språken åtminstone dialektiskt ett genom i-omljud (ej
Ä-om-ljud) uppkommet œ av ett omedelbart följande (åtminstone
tautosyllabiskt) r ytterligare omljudes till ê.

III. Till växlingen ia : iœ i fornnorskan.


I en uppsats ”Fornsvenskans behandling av diftongen ia
i Arkiv N. F. I (år 1889) s. 371 ff. torde det ha lyckats
mig å daga lägga, att man i vissa fsv. handskrifter har en
efter bestämda regler normerad växling av diftongerna ia ; iœ.
För det i "Småstycken på forn svenska" s. 81 ff. publicerade
fragmentet av Ostgöta-lagen tillämpas regeln "ljudförbindelsen
ia övergår till iœ, när a-ljudet är kort, men kvarstår
oförändrad, när a-ljudet är långf (se anf. uppsats s. 372).

Senare har Tamm i Uppsala-studier (1892) s. 25 för en
annan handskrift av samma lag (den av Collin och Schlyter
till grund för upplagan lagda kodex) sökt att konstatera
samma regel.

Han synes hava förbisett, att den tre à fyra år tidigare
blivit framställd av mig.

Jag skall här söka visa, att den ovan anförda regeln
dialektiskt tillämpats även i fornnorskan, nämligen i den
under förra hälften av 1300-talet av Ivar Klerk skrivna
handskriften till "En tale mod biskoperne" (utg. av G. Storm,
Kristiania 1885). Skriften innehåller ord med diftongen ia

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free