- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
214

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Från litteraturen ega Svenska akademiens språk pro
fssam-1 ingår endast ett exempel på pluralen makor, och detta så
ungt som från 1893 (Westermarck Menskl. äktenskapets
hist. s. 595), medan däremot åtskilliga språkprof bestyrka
förekomsten af makar i bet. "hustrur". I Atterboms Minnen
s. 452 läses: Månneme såg o sig om, igenkände sina makar,
tystnade på stunden] Ekelund skildrar i sin Lärob. i medelt.
hist. s. 81 det allmänna motstånd celibatets påbjudande rönte
*bland de prester som icke ville skilja sig vid sina makar71
och Ly sander (Cavallin o. L. Skr. s. 478) förtäljer om
makarna och älskarinnorna till solgudarne[1]. Genom denna
egenhet i fråga om pluralbildningen visar sig en
anmärkningsvärd öfverens8tämmelse ega rum mellan å ena sidan make —
maka — makar och å andra sidan timme — timma —
timmar etc. Med denna parallel för ögonen kan man svårligen
undgå att tänka på möjligheten af att maka skulle kunna
ha samma ursprung som timma eller vara en från ett
maskulint make utdifferentierad oblik kasusform. Då nu alltså
en dylik möjlighet föreligger — den må förefalla sannolik
eller ej — torde ett tvifvel på (den hos Jespersen antydda)
vulgatuppfattningen vara befogadt och en närmare
undersökning af dessa ords eller formers historia icke sakna sitt
berättigande.

Från vår medeltidslitteratur finns icke något feminint
maka, obl. -u -o uppvisadt. Däremot träffas där ett
maskulint maki, -e obl. -a, som betyder "kamrat, like, motstycke"
samt vidare jämväl användes om endera af ett par till könet
skilda djur eller människor, så t. ex. M. P. 1: 40 somi
fughla taka sik ey annan maka sidhan thera förste maki dör.
I denna sistnämnda användning förekommer ordet
företrädesvis om djur; Söderwalls ordbok har sju beläggställen för


[1] Dessa och en del af de i det följande anförda exemplen har jag med
benäget tillstånd af prof. Söderwall hämtat från Svenska akademiens
språkprofssamlingar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free