- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
216

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

grund af de dels positiva dels negativa upplysningar, som
sålunda stå att hämta af ordböckerna öfver vårt
medeltidsspråk, torde man därför vara berättigad uppställa följande
påståenden. Fornsvenskan egde under sin litteraturperiod ett
subsi, makt med betydelserna "like, motstycke, kamrat" o. d.
Detta grammatiskt maskulina subst. användes om båda könen
och var icke (längre) mobilt. Det hade vid medeltidens slut
börjat användas om man och kvinna i förhållande till
hvar-andra, men hade ännu icke erhållit betydelsen af ”äkta
make”[1].

I 15- och 16-hundratalets svenska återfinna vi ordet,
såsom var att vänta, under formerna make och maka; i vissa
skrifter växla dessa i enlighet med den gamla böjningen;
öfverallt synas de förekomma utan skillnad i betydelsen och
i bet. conjux uppträda båda formerna promiscue om man
och kvinna. Då vår älsta öfversättning af Nya testamentet
låter Paulus säga (Philipp. 4: 3) Ja iach bedher och tigh
mijn retsinnogha maka, så står maka här för att återgifva
övvgoye, compar, Gesell, och afser manlig individ, medan
däremot Mal. 2: 14 i 1541 års bibelöfv. formen make
användes om kvinna: Therföre at tu förachtar tina kära


[1] Att något maka icke blifvit uppvisadt i fd. behöfver naturligtvis
icke påpekas, lika litet som att detta ingenting bevisar. Fisl. o. fnor. maki
har enligt Fritzner endast bet. ”Lige, som kan ansees jevngod med en”. Till
bet. osäkert är ordet i Arinbjarnarkviða, men att det där icke kan
öfversättas med conjux, som Egilsson gör, torde vara visst; jfr. F. Jónssons båda
editioner af Egilssaga (Altn. Sagabibi. III. s. 810 och Kbhvnsuppl. s. 413). I
Möttuls saga anträffas två gånger i samma fras (öngvar eru likari mökur)
ett feminint maka med bet. ”kvindesperson som er en andens Lige eller
Mage”; då detta ord emellertid icke satt några spår efter sig i hvarken nyisl.
l. nynor. dialekter, torde det vara att betrakta som en tillfällig nybildning,
visserligen vittnande om att ordet maki ännu vid tiden för Möttulssagas
författande egde motionsmöjlighet. — För norska dialekter anför Aasen
formerna make (makje) maka och maakaa. Dessa äro lokalt och icke i fråga
om betydelse l. kön skilda. Ordet har utom bet. af †like, den ene af ett
par” äfven bet. ”Ægtefælle (saavel om Kvinde som Mand)”. — Rörande
motsvarigheter i öfriga germanska språk, se särsk. Hildebrands utredning under
artikeln Gemach i Grimmska ordboken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free