Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Make och maka (Evald Ljunggren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppl. af hans Sami. skr. Bd. 3, s. 141), och längre fram i
samma tal (samma uppl. 8. 181) heter det: denna hälft af
honom sjelf, denna värdiga Maka och dig, som sjelf
begråter en Son i din Dotters Maka. Lidner däremot
använder båda formerna: make endast såsom mask., maka
åtminstone företrädesvis såsom fem. I "Spastaras död" omtalar
han grefvinnan S. som maka (Nu hon är ej mor, ej maka
me*), hennes gemål återigen som make (kom make, kom
att se och den häpne maken ilar). Samma användning af
orden återfinnes äfven i hans "Medea" (1788 års uppl. af
hans Sami. arb. I s. 66 o. 67): Ach! Älskare, Brudgum . .
men Make och Far! samt Ach Jason! Jag är Mor och
Maka. I skaldens af Rosenstein utgifna Nyare arb. 1793
(s. 91: som Maka och som Far) likasom i hans 1820
utgifna Sednare saml. skrifter (s. 59: Eedan var Fredrik den
lyckligaste maka: han kallade Felicia sin, däremot s. 15:
sin maka maken öfvergifvit) användes likväl formen maka
äfven om mannen. Möjligen härrör denna användning af
formen maka från resp. utgifvare; då likvisst i den under
Lidners lifstid utgifna uppl. af hans Sami. arb. (1788) I s.
353 läses följande: Såg du, Adim, hur trogen turturduvan
var? Bon följde sin maka i djupet, synes man kunna
antaga, att formen maka icke för Lidner haft lika afgjordt
feminin betydelse som make för honom var maskulint.
Under det adertonde århundradet skönjes sålunda början
till betydelsedifferentiering mellan båda formerna, utan att
dock någondera af de båda tendenserna, den af Serenius och
den af Lind representerade, vinner allmän giltighet eller en
fullt fast utbildning. Under vårt århundrade kämpa dessa
tendenser till en början ännu, men den senare vinner snart
öf-vertaget. Weste har i sin svensk-franska ordbok (1807)
egnat en särskild artikel åt hvartdera af orden make och
maka. Den skillnad, som fanns antydd hos Serenius, är här
fullt genomförd, såsom man kan finna redan af början till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
