- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
234

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 1. Några nordiska afledningar af ie. V egh 'sticka'. — Isl. igða - - 2. Sv. nötväcka och på likartadt sätt bildade djurnamn. (Isl. aurriði)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudsak densamma som hos det likbetydande lit. brùzgas
(se närmare förf. Etymol. Bemerkungen s. VI).

Mera osäkert är, om vi dit äfven våga föra sv. dial.
igel eller egel ’sädesbrodd’ på grund af det likbetydande
ägil, som naturligtvis ej kan skiljas från fht. aliil (t. achel).
De förstnämnda formerna kunna nämligen vara dialektiska
utvecklingar ur ägil. En öfvergång igel <z fsv. *œghil vore
äfven möjlig enligt den af Kock Ark. IV. 175 behandlade
ljudlagen.

2. Sv. nötväcka och på likartadt sätt bildade djurnamn.
(Isl. aurriði)
.

På tal om sv. fogelnamnet nötväcka vill jag nämna, att
detta, som jag tror, till senare sammansättningsled har en
substantivering af ett verb, som motsvarar det hos Rietz s.
787 anförda smal. väcka, väckte intr. ’hugga spånor ur
furu-trän för att dymedelst bereda fetved till tjära’[1]. Betydelsen
är sålunda ungefär densamma som i det likbetydande eng.
nutpecker; jfr äfven igfta ofvan.

Ordet tillhör med afseende på sin bildning en i de
nordiska språken — särskildt i djurnamnen — ganska rikt
utvecklad typ. Den senare sammansättningsleden är en i
anslutning till de feminina öw-stammarna gjord substantivering af ett
verb, som uttrycker en för djuret karakteristisk handling eller
verksamhet. Såsom exempel må följande, hufvudsakligen inom
det sv. allmogespråket förekommande bildningar anföras:

no. aakrrikka, -riksa, -rikta ’kornknarr’: motsv. verb med
bet. ’knarra, knarka’ Ross; jfr no. siriksa osv. (^ sv. syrsa)
Aasen, Noreen Sv. Landsmålen I. 343. — Sv. åkerknirka :
knirka och da. agersnarre : snatre med samma betydelse.

sv. busk-, stenskvätta ; sv. dial. skvätta (till) ’af skrämsel
spritta l. hoppa till’ Rietz s. 610.


[1] Detta ords härledning är ej säkert känd. Kanske föreligger här
helt enkelt en senare betydelseutveckling hos fsv. vœkkia, nsv. väcka ’hugga
vak på isen’, hvilket naturligtvis är afledt af sbst. vak, isl. vok f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free