Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 2. Sv. nötväcka och på likartadt sätt bildade djurnamn. (Isl. aurriði) - - 3. Sv. grissla 'Uria gryllé Lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därjämte funnos naturligtvis på enahanda sätt uppkomna
(allts¾ icke moverade) ow-stammar, såsom fht. flioga (nht.
fliege) : fliogan, got. malö ’mött’ : malan, fht. spinna ’spinne’ ;
spinnan osv.; jfr af en ännu äldre bildningstyp nord. fluga :
germ. *fliugan, sv. loppa : germ. Vdaupan osv. Detta
bild-ningssätt visar sig däremot ännu lifskraftigt i ganska talrika
dialektiska, i allmänhet relativt unga nybildningar såsom sv.
blikta ’siklöja’ ; fsv. blikta ’blinka’ (= nht. bletze : fht.
ble-chazzen), no. glita ’stålorm’ : isl. glita ’glänsa’, sv. dial. glänta,
da. glente ’glada’ : sv. diall. glimta ’glida’ (se förf. Etymol.
Bemerkungen s. III), sv. dial. klådra ’sångtrast’[1] : klådra
’sjunga, lalla’, länka ’anka’ : länka ’gå illa’ (jfr lunka), skratta
’skata’ : skratta, stritta ’strit’ : stritta ’hoppa’ osv. Dessutom
anmärkes, att bland de i det föregående nämnda
sammansättningarna några finnas, hvilkas senare led ensamt användes
eller användts som djurnamn, t. ex. riksa, rikta. —
Åtminstone i nsv. riksspråk ersättas däremot bildningar af
ofvan-nämnda slag hufvudsakligen af former på -are t. ex.
spring-are, tumlare, jfr äfven sv. dial. stönjare ’nattskärra’. — På
samma sätt bildas nog äfvenledes de sammansatta djurnamn,
som i vår tid uppkomma inom de bildades språk, såsom
strand-löpare, strandpipare, trädkrypare, vårtbitare osv., jfr dial.
tallhackare ’hackspett’ jämte tallhacka. De af typen nötväcka,
som få anses tillhöra riksspråket, hafva sannolikt inkommit
från våra dialekter, där som nämndt denna bildningsprincip
ännu tyckes vara lifskraftig.
3. Sv. grissla ’Uria gryllé Lin.
Då jag icke sett detta ord etymologiskt förklaradt,
tilllåter jag mig egna detsamma några rader.
Den i riksspråket förekommande benämningen grissla
synes vara relativt gammal. Enligt samlingarna för Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
