Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Elof Hellquist) - - 3. Sv. grissla 'Uria gryllé Lin - - 4. Sv. dial. åma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En annan nordisk bildning på suffixet l af samma
stamord, hvaraf djurnamnet grissla uppstått, är no. grytl n.
’småsten, grus’ Ross. Detta ord är till sin uppkomst närmast
jämförligt med de af förf. Ark. VII. 151 uppräknade
kollektiverna och har ej legat till grund för det här behandlade
djurnamnet.
4. Sv. dial. åma.
Sv. dial. åma ’daggmask, kålmask’, no. åma ’kålmask,
larv’, jfr äfven isl. ámu-mapkr Vgf. har mig veterligen ej
blifvit etymologiskt förklaradt. Den gamla uppgiften (se
Vgf.), att benämningen isl. ámumapkr skulle hafva sin
upprinnelse från dess användning som botemedel mot sjukdomen
rosen, isl. åma, förefaller icke vara riktig. Tvärtom anses i
trakter af Sverige dessa djur förorsaka en rosartad sjukdom,
och den person, som råkat ut for densamma, säges vara
åmm-blestj se Rietz s. 840. Huru nu nämnda isl. ord åma, ros, skall
förklaras, känner jag ej med bestämdhet[1], men det
förefaller mig sannolikt, att det intet annat är än djurnamnet i
öfverflyttad bemärkelse, hvarvid i viss mån kunna
jämföras sv. kräfta, röda lmnd(en) o. a. analoga namn på
sjukdomar. För att åma i sistnämnda betydelse är sekundärt,
talar vidare, att det, så vidt jag vet, ej för öfrigt är kändt
inom de nord. språken, under det att Awa som benämning
för vissa insektlarver är synnerligen mycket spridt i sv. och
no. dialekter.
Detta åma af äldre Urna synes mig vara en w-afledning
af ie. Ý ak ’vara hvass 1. spetsig’, alltså ett urgerm. *ahmön.
Med afseende på denna sammanställning framhåller jag
särskildt, att enligt såväl Rietz (s. 840) som Aasen (s. 32)
namnet i synnerhet användes om ludna och borstiga arter.
Med afseende på betydelseutvecklingen erinrar jag särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
