- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettonde Bandet. Ny följd. Nionde Bandet. 1897 /
348

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyrunga-Indskriften (Sophus Bugge)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hulmstain auk sihuip paiit raistu at poirim (porkrim?) fapur
sin auk at halstain Lilj. 862.

Mandsnavnet horaR er vistnok samme Ord som oldn.
hórr "Horkarl". Dog finder jeg det lidet sandsynligt, at det
med Hensyn til sin etymologiske Betydning skal opfattes
ligesom det Mandsnavn Horkarl, hvilket Lundgren opförer
som én Gang forekommende i Vestmanland og som fra först
af maa have været Tilnavn. Oldn. horr "Horkarl" er formelt
samme Ord som lat. cärus "kjær". En tilsvarende Ordstamme
forekommer i mange keltiske Navne, som gall. Su-carus,
Teuto-carus, Carullus, Carantus. Jeg formoder derfor, at
Mandsnavnet horaR forudsætter, at dette Ord har betvdet "en
elsket Mand", "Kjæreste".

Professor Kock bemærker: "Ni fattar w-runan i hur[a]
och i kuþo såsom representerande ø-ljud. Då ø-ljudet i
än-delserna uttryckes med ø-runan, så är det påfallande, att
ø-ljudet i rotstavelsen uttryckes med w-runan.

Åtminstone på det förra stället synes det mig icke vara
nödvändigt att fatta ae-runan såsom tecken för ö-ljud. De
efter skiljetecknet • följande runorna kunna väl avdelas suh
ura ’h. süh (= got. nom. sg. sóh) kan utgöra nom. sg. fem’
su med vidfogande av det element, som ingår i got. sah, söh.
I fall redan vid denna tid långt u (ej blott kort u såsom
i dohtriR) övergått ljudlagsenligt till ö framför A, så kan i
süh w-ljudet hava bibehållits genom inflytande från nom. sg.
fem. su utan A.

ura kan vara ack. sg. av UraR. Ordet ürr (gen. Urar,
pl. ürar) brukas såsom tillnamn i isl. och skulle här kunna
användas såsom namn.

Då i got. bruket av sah och sa är väsentligen det samma,
skulle man med denna uppfattning kunna översätta
(väsentligen i anslutning till Eder mening för övrigt) suh ura’h
med "den förra (efter) Ur och . . ." Yid kinþakuþo har jag
intet förslag att göra".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1897/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free