Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till frågan om omljudet och den isländska akcentueringen (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
W. säger sig i ’Till omljudsfragan’ "fullständigt undanrödja"
detta mitt bevis och påstår, att "de ifrågavarande nyisländska orden
icke uttalas med stark biton (semifortis) ä andra
stavelsen" (s. 9 f.).
Han söker stödja detta sitt påstående väsentligen mod
uttalanden av prof. Joh. Storm och av rektor Björn Magnusson Olseu.
I. Åberopande ett yttrande av Storm i Englische Philologie2
s. 236, säger W.:
"Där namnes beträffande stark biton: "In längeren Wörtern treten
starke Nebenaccente auf, z. B. tuttugàsti". Då Storm begränsar förekomsten
av "starke Nebenaccente" till längre ord (ock även såsom tym för dylika
uppför ett 4-stavigt ord), fraing&r redan härav, att åtminstone i det av Kock
andragna öfund ingen stark biton finnes".
Detta argument har mycket förvånat mig; det är nämligen
vanskligt förstå, huru detta Storms korta yttrande om ak centueringen
av ord sådana som tuttugasti skulle kunna giva upplysning om
ak-centueringen av en helt annan ordgrupp (ofund etc.). Men ehuru
jag alldeles icke var tveksam om riktiga uppfattningen av prof.
Storms ord, ansåg jag mig dock böra fråga honom själv därom,
och han har varit god (15/la 1896) därom skriva: "Jeg har, som
De har seet, kun gjort en ganske kort Bemærkning om de stærke
islandske Biaccenter i længere Ord, og ikke sagt et Ord om,
at de var indskrænkede til ^/frcstavelses og længere Ord;
heller ikke har jeg talt om Sammensætninger ’), da det
næsten faller af sig selv at der f. Ex. paa sidste Led af Éagn-vald
falder Biaccent. . . ."
Härmed torde detta W:s argument vara absolut undanröjt.
, II. W. meddelar vidare, att enligt enskild uppgift från Björn
M. Oisen "på 3:dje stavelsen i sådana nyisländska ord som öfuttr
daäiy Ingibjörg(u)} hbfdálag(i) finnes ’en temmelig stærk bitone’",
samt att Dr. 0. tillagt: "Denne betoning på 3:dje stavelse, når der
foran den (efter hovedtonen) går en ubetonet eller dog kun svagt
betonet stavelse, har vistnok omtrent den samme styrkegrad, som
Kock betegner ved semifortis (?)". Vidare anser Dr. 0. enligt W.,
att "bitonen på anden stavelse i Rpgnvaldur er svag", samt att
"det samme gælder om bitonen på Ögmundur, öndverctur".
Härvid är att märka följande.
Att lngilyörg(ú), höfdalag(i) hava semifortis på tredje
stavelsen, är utan allt tvivel riktigt, men det har ingen betvivlat,
och det berör naturligtvis absolut icke tvistepunkten mellan W.
och mig. Om Mundadi straxt nedan.
Då Dr. 0., hvilken som bekant är en utmärkt kännare icke
blott av fornisl. utan ock av nyisl., säger att bitonen på andra
stavelsen av Rögnvàldur, Ögmundur, öndverctur är "svag", så bör man
ihågkomma, att "stark" och "svag" äro relativa begrepp.
Naturligtvis är akcenten (semifortis) på andra stavelsen av t. ex. Rögn-
*) Spärrat av mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
