Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
▲&KIV FÖR MOBDISX FILOLOGI XIII, KT FÜLJD IX«
Karsten: Genmäle. 383
att to-suffixet innehaft primär funktion endast för bildande af
• verbaladjektiv, stämmer med Brngmann Grundr. II 116, hvilket
synes vara rec. obekant. — Mht. gebouge ’bøielig’ är tydligen
ba-huvrihibildning till mht. bouc ’ring’ (så redan Schlüter: Die mit
dem Suff, ja gebild. d. Nom. s. 60), följaktligen icke att likställa
med nno. bøyg < *baupa- (s. 109). — Ags. fliet är till sin form
ingen otvetydig parallel till fho. -fl&ytr <: ~*flauka- (s. 109), då
detsamma äfven kan reflektera ett urger ra. *fleutia- (Sie vers: Ags.
Gr.a §§ 63, 64), jfr ags. fléot ’skepp*. Att -fløyTr vore bahuvrihi till
mht. vlöjs m. ’ström’, är ett mycket v&gadt antagande, då hvarken
nord. eller andra germ. språk äga motsvarighet till detta snbst. —
Fht. ginuogi (jämte ginuog) är ensamt icke något säkert kriterium
på samgerm. ursprung för fho. gnågr (s. 114), då ju i fht. urspr.
o-stamsadjektiv ofta sekundärt örVergått till ja-flexion (se Braune
Ahd. Gr.3 § 249 anm. 2, Wilmanns Deutsche Gr. s. 414 f.). I öfriga
västgerm. språk samt i got. förekommer ordet blott som o-stam. —
Mht. un-Jcöme adv. ’unbequem/ och det af F. icke nämda be-chöme
adv. ’leicht, bequem’ innehålla i senare kompositionsledet ingen
parallelform till fno. kèmr <r *kömia- (s. 115). Detta -chöme är
tydligen blott en ombildning af fht. adv. -chàmo (till adj. bi-quämi
= fho. -kucémr) efter mht. prat. pl. chömen — fht. quämen (jfr
Braune Ahd. Gr.2 § 340 anm. 3, c). Något fht. adj. *chömi är näml.
icke kändt. För öfrigt kan ju — ss. jag alternativt antagit — äfven
fho. kèmr vara nybildning på prat. pl. kàmom (=kuániom) eller
ombildning efter denna form af adj. huémr (s. 96).
I och med mitt antagande af flere särskilda i nordisk tid
lefvande nybildningsprinciper för o-adiektiven har jag på intet vis
förnekat, att "tendensen" i nordiska "ligesom i anare germ. sprog
er at ombytte den gamle sterke rodform med presens vokalisme".
Tvärtom har jag s. 82 uttryckligen framhållit, att "språket vid denna
(o-adjektivens) nybildningsakt visar förkärlek för association med
präsensformerna", att "bildningarna på präsensstadiet utgöra de
nydanade adjektivens hufvudkategori". Men detta nyutvecklade
formationssatt, som i alla germ. särspråk tillvann sig en stor
Eroduktivitet, är ingalunda det ifråga om nybildning enda
uppvis-ara. De i ieur. och ur germ. tid vid adjektivalstring allmännast
anlitade formationsprinciperna, hvilka kräfde präteriti-(ish. o-)
vo-kalism, hade gifvit upphof åt altför talrikt representerade
formkategorier, för att sarspråken fullkomligt skulle kunnat frigöra sig
från desamma. Vid antagandet af nybildningar på prat. pl. (med
svagaste rotafljud) har jag — med hänsyn till de i fråga kommande
formationernas fåtal och relativa osäkerhet — emellertid yttrat
mig tämligen reserveradt (se sid. 20, 83). F:s förutsättning af
ombildning (istf. nybildning) träffar möjligen det riktiga
vidkommande msv. -brughdker i helbrughdher (1 gg, därjämte hel-brogder,
-brogdher) = fno. heil-brigär, fev. hel-brigder (-bryghdher, -brögdher).
Något nord. adj. Hll-fyndr, hvaraf iU-funder skulle vara ombildning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
