Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Genmäle (T. E. Karsten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fr.2 ingen betydelse. — Adj. tví-rœ’Ctr (1 gg) öfversätter Fr.a
’tvivlsom, ubestemt’, om personer: "mikill fjpldi manna, er injpk váro
tvi-ræ’dir (d. v. s. villrådiga), hvcrjum þjóna vildi". I denna bet.
kan ordet mycket väl fattas som bahuvribi till ráS n. ’hvad der i
et vist Tilfælde synes tillraadeligt’. Därjämte synes dock ett
verbaladj. af samma utseende vara säkerstäldt genom tvírœ’ði n.
pl. ’tvetydighet*. — hågr är, att döma af det synonyma *hógr
(blott i smss., jfr ags. håg ’geschickt’), en ¾-stam. — stèctr är
tvetydigt, har uppförts bland bildningarna på -p{a- i kap. III. —
Så förhåller det sig vid närmare påseende med de "mange
sikre og vigtige adjektiver", hvilka rec. förgäfves sökt i mitt arbete.
"Af de mindre sikre ord som burde ha været undersögte"
är intet enda o- eller «o-stam och komma de alla att å behörigt
ställe i arb.s fortsättning blifva föremål för undersökning.
Då jag i vissa abstrakta substantiv velat finna reflexer af
förhistoriska adjektiv, har jag framkallat kraftig opposition från
F:s sida. I denna del har jag anslutit mig till Hellquist Arkiv
VII 11, där han meddelar en ansenlig grupp abstrakta substantiv
på -an- -On-, hvilka han på fullt giltiga grunder förklarar som
för-germ. substantiveringar af motsv. adjektiv med annat rotafljud.
Af sådana konkluderade adjektiv har jag upptagit inalles 7, hvilka
alla, så när som på en (lösa-: lauss s. 20), återfinnas hos Hellquist.
För de flesta af dem gifves det äfven andra kriterier: ¾¾¾fr, *rodr
(s. 12), *hrufr (s. 15) äro uppvisade från sammansättningar samt
stödas af utomnord. parallelformer, det sistnämda yttermera genom
denom. verb. hrufla. Jämsides med fita-> hit a-, blota- (a. 18 f.)
förekomma inkoativa verb på -na, hvilka kunna ha förenämda
adjektivstammar till grundord, alldenstund hvarje spår af starka verb,
från hvilkas participia prat. de vore härledda, saknas (det synes
vara rec. obekant, att den inkoativa verbalklassen på -nan i germ.
språk utgår icke blott från starka particip —- hvilket visserl. är •
det urspr. förhållandet —, utan äfven från adjektiv, se Braune Got.
Gr.8 § 194, Kluge P. Grundr. I 381, Brugmann Grundr. II 991);
hita- är dessutom säkerstäldt genom den runristade dativformen
hite å Järsbärgsstenen. Substantiven (rœt-)losa f. ’orätt, laglöshet1
och rocti m. ’Rødme, rødt Skin1 kunde från rent formell synpunkt
fattas som verbalabstrakta till resp. st. verb rjóSa och (fra-)ftusa»,
men deras betydelser tala uppenbart för adjektiviskt ursprung
(däremot roS n. ’Rødmen, Antagelse af rød Farve’ och los n.
’Opløsning’ sannolikt verbalabstrakta). —
En stötesten för F. är vidare min uppfattning af förra ledet i
vissa "icke muterade" komposita adjektiviskt. Detta har skett i
några färre fall: dov-møle s. 12 (jfr t. ex. nno. dauv-øyra —
nsv. döf-öra), rod-styrta s. 12 (jfr det synon. nsv. rödstjärt),
lüg-vitni s. 7. — ljug-vitni s. 29, bit-hnndr, -sött s. 22, vaf-spjgrr s. 77.
Sålunda uppfattade äro dessa sammansättningar ingalunda i sitt
slag ensamstående, utan höra till en i germanska — och äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
