Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
! Hellquist: Nord. verb på -k, -I, -r, ~s, -t. 3
§2.
Efter dessa allmänna inledande anmärkningar öfvergår jag till
att meddela de — gamla och unga — mera typiska och i
etymologiskt afseende mest genomskinliga bildningar från nordiska språk,
om hvilka man har anledning antaga, att den hos dem uppträdande
karakteristiska konsonanten varit eller uppfattats såsom varande af
själfständig suffixal natur. — De äro ordnade efter de grundord
(eller deras närmaste etymologiska motsvarigheter *)), af hvilka de
kunna anses vara afledda. Ordningen är i regeln: isl., no., fsv.,
ä. nsv., n8v., sv. diall., da., da. diall. Undantag härifrån betingas
af särskilda, ofta lätt insedda omständigheter. — Anledningen
därtill, att jag till indelningsgrund för afhandlingens första och
hufvudsakliga del valt, icke suffixkonsonanten, såsom i detta slags
arbeten annars är vanligt, utan de olika afledningarnas grundord,
är den, att då i alla händelser en öfversikt af de talrika ur samma
stam eller grundord härflutna parallellbildningarna på -Æ, -Z, -r osv.
knappast kunnat undvaras, det synts mig af utrymmesskäl
lämpligast att till detta parti af undersökningen äfven förlägga
framställningen af ordens härledning, dvs. i föreliggande fall anförandet
af deras närmaste grundord 2), hvarmed jag då — i största
korthet — velat motivera min uppfattning af de respektiva verbens
bildning. Härigenom har naturligtvis detta afsnitt kommit att
blifva afhandlingens hufvuddel. De olägenheter, som kunnat
uppstå häraf, har jag sökt afhjälpa dels genom talrika hänvisningar
och dels genom en afslutande öfverblick af de hithörande
bildningarna, uppdelade efter suffixets beskaffenhet. Äfven i denna
Skematiska öfversikt har jag af samma skäl stundom hänvisat till
motsvarande partier i den föregående framställningen.
Grundordet anföres om möjligt i den form, i hvilket det
faktiskt föreligger i något af de nordiska språken, helst den dialekt,
som ’kommer närmast den, i hvilken det afledda ordet förekommer.
Ett blott östnordiskt ord på t. ex. r- (<: äldre Ar-) återfinnes
sålunda under bokstafven h endast för den händelse, att man
föran-gifvande af det ponerade grundordet varit hänvisad ensamt till isl.
Till undvikande af misstag har jag här och där begagnat mig af
hänvisningar.
öfversättningarna till de anförda orden äro ofta icke
ordagrannt återgifna efter den citerade källan, utan af utrymmesskäl
så mycket som möjligt förkortade. De talrika källhänvisningarna
*) Ett sådant uttryck som: "af no. bumma .. på -Z: sv. diall. humla.."
är sålunda liktydigt med: af den i sv. diall. icke uppvisade eller af förf. icke
påträffade etymologiska motsvarigheten till no. bumma är på -l afledt sv.
diall. humla.
a) Endast i undantagsfall har jag behandlat dettas — grundordets —
etymologi och detta då hufvudsakligen, när jag genom en upplysning eller
antydan härom trott mig närmare belysa de verb, som falla inom området
for mitt ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
