Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, 4.
Af sv. diall. bräma ^brösta sig, stöta’
på -i: fsv. brambla Väsnas, brumma’ Sdw., sv. diall. bramla
’larma, storma, gräla’ Ez, väl egentligen: ’fara öfvermodigt fram’
(jfr med afseende p& betydelsen fsv. braska ’bullra; uppträda
öfverdådigt’ och vidare no. brufla samt finl. diall. br us sia, se nedan);
nyisl. bramla Vgf. — Nom. dev.: nyisl. br ami n. ’a crash’ Vgf.
på 4: sv. diall. branta (<: *bramtaT) Vara stolt i sin
gång’ Bz.
Af no. brasa ’spraka’ Aa.
på -k: braska ds. Eoss. — Nom. dev.: brask n. ’sprakande
bränsle’ Boss.
Anm. Fsv., sv. braska ’bullra, uppträda öfverdådigt’ är väl
(såsom sannolikt äfven no. i samma bet.) lånord, se Tamm Et. ordb.
Af sv. diall. brata ’braka’ Bz.
på 4: bratia ’tala mycket o. fort* Bz, no. ’arbeta under
stoj o. larm’ Aa., Boss, da. bralie (^^bradle)1) ds. — Nom. dev.:
sv. diall. bratia nom. ag. Bz.
Anm. Besläktade äro väl: på -i: sv. diall. bruska
(<z*brut-&a?) Vara bullersam; yfvas’ Bz, VII PPm. — på 4: no. brutla ’larma,
rasa’, finl. diall. *brussla ’sturskas, yfvas’ VII PPm.
Af isl. breidr — på -k: breiäka intr. ’blifva bred’ Vgf., no.
breidka tr. ’göra bred’ Boss.
Af sv. diall. bresa ’stå 1. sitta bredt med benen’
på -k: breska tr. ’utbreda 1. sträcka ut (benen)’ Bz.
på -Ii brässla ’gå 1. ligga med utsträckta ben’ Bz.
Af sv. brumma — på l: sv. diall. brumla ’surra (om bin o.
getingar)’, se för öfrigt Bz s. 55; da. brumle ’brumma, smågräla’
Molb.
Af no. adj. brun
på -i: brunka ’se brun ut, blifva brun; färga brun’ Aa.,
Boss. — Nom. dev.(l): brunke m. ’mörk fläck; (röd-)brun
färgskiftning’ Aa., Boss.
Af ä. nsv. bryda (lånord, se Tamm Et. ordb. under bry)
på 4: ä. nsv., sv. diall. brylla (<L*brydla), brilla2)
’förbrylla’ Bz. — Nom. dev.: ä. nsv. brylla (brilla) f. ’förvirring, oreda,
bryderi’3).
Af sv. diall. bråtta ’brådska’
på 4: bråttla ds. Bz.
Anm. Ett likaljudande bråttla ’bråka, krångla’ Bz : bråta
(fsv. *brota ~ bryta).
’) Jfr dock no. bradia, br alla Boss.
a) Biformen brilla ar besynnerlig, om grundformen verkligen är *brydla.
Möjligt är, att i uppkommit af y i mindre betonad stafvelse; jfr sv. diall.
brylla méd, sv. bry sig óm o. d. I så fall tror jag, att ä. nsv. ormil(l)a
’ett slags ödla1 (se Andersson Salb, gramm. s. 66) är att förklara på analogt
sätt ur ett *ormydhla.
8) Formen är ej fullt säkert belagd: pl. bryller (som möjl. gifvit
upphof till sg. bryller n.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>