Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 Hellquist: Nord. verb på -Ic, -I, -r, -s, 4.
med -y-, -ö- föreligga gamla afledningar på -atjan af stammen
drun-eller unga bildningar af verben dryn(j)a, dröna af samma art som
drunta, drunte. — Nom. dev.: no. drynta f. ’som "dryntar" Eoss.
no., sv.’ diall., da. drunt m., no., sv. diall. drunta f. ’som sölar’;
sv. diall. äfven ’tjockändan på en slaga; fjärt, träck’ Rz.
Af stammen drup- (i isl. drtipa, no. drupa ’luta’)
på -s: no. drypsa ’rysta starkt upp o. ned’ Ross.
på 4: no., sv. diall., dryfta (sv. äfven -<>-), da. drøfte
rensa från agnar medelst skakning* Aa., Rz, se Tamm Et. ordb.,
no. äfven ’ds. som drypsa* Ross. Med oomljudd vokal: sv. diall. dr ofta
Hof, Noreen Ordb. öfv. fryksdalsm. s. 20, Rz. — Nom. dev.: no.
dryfta ’ett visst parti säd att dryfta’; finl. diall. Vanna’ VII PPm.,
no. dryft m. ’rystning’ Ross.
Af no. drusa ’falla tungt; störta fram, strömma till* Aa.,
Ross (jfr Igt. drusen ’falla* ~ got. driusan ds.)
på 4: no. drusla ’smått dråsa’ Ross, äfven tr. ’komma att
dråsa’ Ross. — Nom. dev.: drusl n. ’det som dråsar 1. dråsat’ Ross,
sv. diall. drussel ’affall, smulor o. d.’, se Rz.
Af sv. diall. *drusa (drösa) ’vara senfärdig’ ~ drösa ds. Rz
på -k: sv. diall., no. druska ds. Rz, Ross. — Nom. dev.:
no. drusk m. Ross, sv. diall. druska f. Aa, båda nom. ag.
på -i: sv. diall. drösla ds. — Nom. dev.: drösla f. nom.
ag. Rz.
Af no. drysja, sv. diall. drösa ’dråsa; utströ’1) Aa., Rz —
på 4: no. drysla ds. Ross, sv. diall. drösla ’dråsa; sålla sakta o.
litet, förspilla’ Rz.
Af sv. diall. dröpa ’idissla’ — på -Z: dröppla ds. VII ÖM s. 45.
Af no. drøygja ’dregla’ Aa. — på 4: drøygla ’afsöndra från
uterus’ Ross. Anm. Under det att den norska formen förutsätter
ett *drai§w-, synes sv. (diall.) dregla (drägla) utgå från ett
stamord, hvars slutkonsonant förlorat sin labialisation; se Tamm Et.
ordb. s. 98.
Af sv. dua (eller: pron. du) — på -t: sv. diall. dutta ’kalla
ngn du’, da. dut(t)e ds., jfr mht. du{t)zen (lånadt i ä. nsv. dutsa);
se för öfrigt Es. Tegnér Ark. V. 316 följ.
Af ags dúfan ’dyka’, jfr fno. dttfa, fsv. duva ’doppa ned’ osv.,
på 4: isl. dúfla ’dyka ned’, no. duvla ’dyke upp o. ned.’
— Nom. dev.: isl. dufi n. abstr. Pr.2
Af no. duJta ’gå omkring o. pyssla’
på -r: dtdtra bl. a. ds. Ross. — Nom. dev.: dultr(a) f. nom.
ag. Ross.
Af sv. diall. dumpa ’dimpa’ — på -s: dump(s)a ’dunsa’ VU
ÖM s. 25.
Af isl. duna ’dåna’ — dynja ds.
’) Häraf drysja ’sockersked’ (att lägga till de af förf. Ark. VII. 53
anförda bildningarna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
