- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
21

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -&, -ly -r, -5, 4. 21

dessa ord). Äfven i denna ordgrupp äro de etymologiska
förhållandena svåra att bestämma. Jag anser det dock sannolikast, att
sbst. fnask är bildadt af sbst. fnos n. med det i nord. språk såsom
kollektiv- och diminutivsuffix icke ovanliga -k l) och vidare
grundord till v. fnaska (hvaraf "nom. ag." fnasker m.), hvilket ord
sålunda icke faller inom området for denna afhandling; jfr hvad som
ofvan yttrats om förhållandet mellan flush o. flus]

Af stammen */wa#- (rifnas i ofvan behandlade ord) — på -l:
sv. diall. fnarla (<: *fna#ilon 1. *fnazalön) ’arbeta, smått knåpa’, se
Tamm Et. ordb. under fnassél, jfr äfven Bugge hos Noreen Ordl.
öfv. dalm. s. 50. Den å sistnämnda ställe antagna grundformen
*fnazlön föreligger i sv. dial, fnalla, jfr Noreen anf. arbete s. 232.
Af sv. fnissa

på 4: sv. diall. fnissla ’småskratta’.
på -r: fnistra (<*fnis-ra) ds. Rz; jfr med afseende på
suffix och betydelse fnittra, da. fnitre.

Af sv. (diall.) fnurra {sig) ’intrassla’, se Rz,

på -k: fnurka ’skrynkla, göra ojämnt, intrassla’.
Anm. Fnurka f. ’vresigt o. snålt fruntimmer’ Rz är
sannolikt en afledning af adj. fnurr Rz. Däremot är adj. fnurken
’skrynklig, ojämn’ en bildning af v. fnurka.

Af fsv. prep. o. prefixet for ’för’ — på -k: sv. diall. forka
(för) ’förmana; tala (för)’ Rz; jfr Bugge hos Noreen Ordl. öfv.
dalm. s. 51.

Af sv. sbst. fot (eller möjligen v. fota) — på -s: sv. diall.
fotsa ’sparka’ Rz.

Af no., sv. fräsa

på -k: sv. diall. fraska ’gifva ifrån sig ett svagt
prasslande, men ihållande ljud’ Rz.

på 4: no. frasla ’ds. som fräsa, men med svagare ljud’ Ross.
Af no. adj. frid ’vacker’ — på -k: fridkast ’se bättre ut, blifva
vackrare’ Ross.

(?) Af sv. diall. fumma ’vara tokig, darrhändt’

på 4: sv. (diall.) fumla ’bära sig ovigt åt; vara darrhändt, ej
kunna säkert taga med fingrarna; snubbla’ Rz; se för öfrigt under^w-.
på -*(?): sv. diall. futnsa ’fjäska’ VII PPm.
Af isl. fpr f. i bet. 7) hos Fr.2 — på 4: forlast ’förminskas,
försämras’ Fr.2

Af no. fæla ’vara rädd’

på -t: føltas ’blifva rädd’ (såvida ej — isl. felmtas). — Nom.
dev.: ftdte m. ’oförklarlig rädsla’, adj. fælten Ross.

Anm. Fælke m., -a f. ’rädsla’ är sannolikt en afledning
af de likbetydande sbst. fæl, fæla.

*) Se förf. Ark. VII. 142. Utom det ofvannämnda no. bosk : bos kan
till de där anförda bildningarna läggas no. mylkr n. ’smått affall’: myl Boss.
— Fnask skulle sålunda vara en parallellbildning till sv. diall. fnassel n.,
jfr anf. afh. s. 151.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free