- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
22

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 Hellquist: Nord. verb på, -k, -l, -r, -s, -t.

Af no. føykja ’eg. komma att "fjuka"; drifva m. m.’, se
Aa., Boss,

i>å -t: føykta ’göra raska o. kantiga rörelser’ (se för öfr.
er feihta, med hvilket det icke bör sammanblandas); da.
føite ’fara hit o. dit’, jfr Jessen Et. Ordb. Med afseende på
betydelseutvecklingen erinras om sv. flöjta : no. fløygja, se ofvan. —
Nom. dev.: no. fløykt abstr. Eoss.

Af no. gaga ’böja bakut’, gaga seg ’böja hufvudet bakut,
sätta nacken högt, t. ex. om foglar’ — på -i: gagla ’bära hufvudet
högt, sträcka sig uppåt’ Aa.

Af stammen gam- i no. gama(st), se Aa., isl. gaman n.
(~ gem-T) ~ gum-

på -r: sv. diall. gutnra ’smått gnägga’ Bz.

på -$: no., sv. diall. gamsa ’gyckla lättsinningt’ ~ isl. gumsa
’göra narr af ngn’ Fr.2, no. ’le i mjugg’ Boss. — Nom. dev.: no.,
sv. diall. gams n. abstr., gams(er) m., -a f. nom. ag.

Anm. Omöjligt synes det vara att bestämma förhållandet
mellan isl. gems m. o. n. ’uppsluppenhet’ o. v. gamsa Vara på ett
förnärmande sätt uppsluppen’, äfvensom beskaffenheten af
rotvokalen i dessa ord (sannolikt dock i-omljud af a). I alla händelser
kan man icke med v. Bahder Verbalabstr. s. 56 ansätta suffixet
såsom -isjo-. — Om no. gantast, sv. diall. gantas ’skämta’ utgår från
en stam *gamt-, föreligger här äfven ett tf-verb, hvaraf nom. dev.
sv. diall. gant n.; jfr Bugge hos Noreen Ordl. öfv. dalm. s. 60.
Af fsv. gänga

på -Z: sv. diall. gängla (< *gangilón) ’gå ostadigt o.
osäkert’ *). — Nom. dev.: fsv. gængla (se Kock Med.-ordspr. II. 275 och
Wadstein Indog. Forsch. V. 14), gängla ’stylta’. För denna min
uppfattning af sbst. gängla såsom uppkommet ur ett verb med betydelsen
’gå ostadigt’ tala parallellerna no. stikla, sv. stylta, no. styltra m. fl.2).

på -$: sv. diall. gäng sas ’umgås; pläga umgänge med ngn’
Bz; möjligen beror dock s-et på inverkan från adj. gängse(n).

Af no. ganta(st) ’skämta’, motsvarande sv. diall. Bz s. 184,
— på -r: no. gantra(st) ds. Boss., sv. diall. gantra Vil ÖM s. 38.
Af no. garpa ’skvallra’; tala ohöfviskt’, jfr sv. diall. Bz,

på -Z: no. garpla ds. — Nom. dev.: no. garple m. nom.
ag. Boss.

Af stammen gei-f- (~gei-p i geipla nedan)

på -Z: isl. geifla ’smaatygga, mumie’ Fr.2, no. geivla ds.
Aa., öfriga betydelser se Boss, sv. diall. *gefla ’härma’ Freudenthal
Vöråm. ss. 86, 153.

på -tf: no. geivra ’(smått) vriefca o. d.’ Boss.

’) En annan mening om detta ords härledning, som jag dock ej kan
biträda, se Wadstein Indog. Forsch. V. 14.

a) Formellt möjligt är ju annars,.att ordet är en n-stamsutvidgning af
en bildning, likartad med dem, som anförts af förf. Ark. VII. 147; jfr
särskildt ä. nsv. gängla ’träsko’: no. gcengel ds.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free