- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
25

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, 4. 25

på -s: sv. *glimsa (=» no. glimsat, se Ross] jfr mht.
glim-sen) förutsättes möjligen for sv. diall. glimstra (< *glims-ra1) ’blinka,
tindra, glimta.’

på 4: sv. glimta, da. glimte ’glänsa svagt, hastigt 1. svagt
fram glänsa.’ — Nom. dev.: sv. o. da. glimt m. abstr. (<: glimta =
da. skimt <: skimte).

Af no., sv. diall. glipa ’gapa, vara litet öppen’

på -s: no. glispa ’hånle’, sv. diall. ’gapa, vara öppen’, om
<: *glipsa\ jfr Ross s. 251, Rz s. 199 o. geispa ofvan, gluspa nedan m.
fl. — Nom. dev.: no. glisp m. abstr., glisp m., -a f. nom. ag.; sv.
diall. glispa f. ’liten strimma 1. spricka, remna, skråma’.

Af isl. glita ’glittra’ (~ mht. glUen) — på -r: isl., uo. glitra
Fr.a, sv. glittra, da. glitre, jfr de etymologiskt identiska eller
analogt bildade mht. nht. glitzern, eng. glitter (ags. *glitorian).

Af stammen glum- i isl. glymja ’genljuda, runga’, hvaraf glymr
m., o. no. gluma ds.

på -&(?): no. o. sv. ghtnka ’försiktigt 1. i hemlighet
antyda 1. låta förstå, tala i mjugg’, möjligen < *glumka. Med
afseende på ljudutvecklingen förhölle sig då glumka : glymja, glymr
— (se nedan) hlunha : hlymja, hlymr; jfr vidare sv.jänka, isl. sänka,
fsv. ynke osv. Med afseende på betydelseufcvecklingen erbjödo det
med glunka likbetydande isl. ymta i förhållande till det med glymr
likbetydande isl. ymr, äfvensom de olika betydelserna af no. grulta
goda analogier, jfr dock under grunka. — Nom. dev.: no. glunk m.
abstr. Aa.

på -r: isl. glumra ’starkt genljuda’ Fr.a — Nom. dev.: isl.
glumr n. ’stoj, larm’, möjligen dock en gammal s-stam; glumra f.
öknamn Vgf., jfr sturla nedan.

på -s: no. glumsa ’missa’ Aa.
Af no. gluma ’kasta mörka blickar’

på s: glumsa ’ung. ds.’ — Nom. dev.: glums m. nom. ag.
Ross. — Jfr glymta nedan.

Af no., sv. (diall.) glupa ’sluka’ — på -s: no., sv. diall. glufsa,
no. glupsa Ross, sv. diall. gluspa (Rz s. 1991) ds. Med afseende
på -sp- se under geipa.

Af no. glyma ’se bister 1. lömsk ut’

på -t: glymta ’ge hvassa ögonkast’; möjligen dock: gluma
ofvan. — Nom-, dev.: glymt n. abstr. Ross.

Af sv. glädja(s) — på 4: sv. diall. glädta ’göra glad*; glädtas
’skämta, småskratta’.

Af no. gnaa ’enträget bedja’

på 4: gnaala ds. — Nom. dev.: gnaal n. abstr. Aa.
Af isl. gnadda ’knota’ — på -r: no. gnadra ds. Aa.
Af no. gnaga

på -/: gnagla ’gnaga smått’

på -$•: gnagsa ’slita, släpa, träget arbeta’ Aa., ’gnaga
ihållande’ Ross, da. gnaske ’knapra, snaska’ (< gnagsa — huske <: hugsal).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free