Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Hellquist: Nord. verb på -#, 4, -r, -s, -/.
Af stammen gnarr- i sv. diall. gnarras Rz, jfr Igt. gnarren
’knorra o. d.’, — på 4c: sv. diall. gnarka ’knarka; vara missnöjd’ Rz.
Af sv. diall. gnasa ’småskratta, fnittra’ — på 4: gnassla
’små-gnägga, småskratta’ Rz.
Af isl. *gnasta, hvaraf gnastan ’ljud, som uppstår vid
gnidning’ — på -r: *gnastra, hvaraf gnastran ’ds. som gnastan’ Fr.2
Af isl., no. gnélla, sv. gnälla
på -r: no. gneldra ’gnälla’ (: gnélla = no. gnaldra, hvaraf
gnalder n.: *gnalla). Isl. gngllra förefaller vara afledt af gnptt f.
på 4: no. gnélta ’klynke efter noget; klynke’ Ross, sv.
diall. gnälta ’låta illa, gräla’ Rz. — Nom. dev.: no. gnélta f. nom.
ag.; sv. diall. gnält n. abstr.
Anm. Isl. gnølltan 1. gnglltan förutsätter ett i-verb. Jfr
slutligen sv. diall. ynulta, gnylta, hvaraf på r: gnyltra ’brumma’ Rz.
Af no., sv. gnida, da. gnide
pr -k: no. gnidka, gnik{k)a, gnirka, se Aa., Ross, da. gnikke.
på -r: no. gnidr a ’gnida ihållande’ Ross.
på -s: no. gnidsa ’gnida ihållande, men smått’ Ross, sv.
diall. gnissa ’gnida sig ofta på ngt’ Rz, VU PPm.
Af no. gnik(k)a, se ofvan, — på -s: gniksa ’knarra, knarka
Aa.; gnida ihållande’ Ross.
Af no. gnisa ’fnissa’
på -&(?): ett *gniska, hvaraf gniskra ds. Bugge hos Ross
s. 990.
på 4: gnisla ds. Ross.
Af isl. gnista ’knastra; gnälla, om hundar’, no. gnista ’kvida,
gnälla’ — på -r: no., sv. diall. gnistra ’kvida, gnälla, isht om
hundar’ Aa., Rz; möjligen dock lånadt från mlgt. gnisteren ’knirschen,
stridere’. Jfr under gnasta.
[Sv. v. gnistra, da. gnistre kan vara afledt af sv. sbst. gnista
f., da. gnist, liksom ty. funkeln af funke (eller möjligen v. funken).
Men i betraktande af den fht. formen ganeistra ’gnista’ synes r-et
i ä. nsv., sv. diall. sbst. gnistra vara äldre. I så fall förhåller
sig sbst. gnistra : v. gnistra — de likbetydande sv. diall. tindra f. : v.
tindra — sv. diall. Hinstra f. : v. Hinstra} dvs. verben äro bildade
af de motsvarande substantiven]
Af no. gnua ’gnida, skrubba’
på -k: sv. diall. gnuka ’gnugga’ dalm. Nn.
på -r: no. gnura ds., sv. diall. ’knota, knorra’, hvaraf på
-Æ: gnurka ’knorra; knota; grymta’ Ross.
Af sv. gnugga — på -Z: sv. diall. gnuggla ’skubba sig, stöta
emot’ VII PPm.
Af no. gnuva bl. a. ’bearbeta med knogar o. knän’ — på 4:
gnuvla ’ihållande bearbeta; arbeta jämt, men utan synnerlig
framgång’ Ross.
Af sv. diall. gnylta (eller möjligen gnutta) — på -r: gnyltra
’brumma’ Rz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
