- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
29

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, ~l, -r, -s, -t. 29

Af sv. diall. adj. *grum ’mörk, dunkel, ful’ Åsbo, Skå. — på
-k: grunka ’mulna’ Billing Åsbom. s. 190.

Af isl., no., sv. diall. gruna ’förmoda, gissa; fundera’, no.
äfven ’tvifla om’

pa -&: fsv. grunka ’mumla, knota’, ä. nsv. grunkas, no., sv.
diall. grunka ’glunka’. — Nom. elev.: no. grunk m. abstr.; jfr de
likbetydande glunk, grymt, ymt m.

Anm. Det ofvan behandlade likbetydande glunka är
möjligen (gm dissimilation?) uppkommet ur grunka, se Kock Ark.
VI. 34; jfr äfven Tamm Et. ordb. — För antagandet af ordets
uppkomst af stammen glum- anföras stöd med afseende på
form-och betydelseutveckling a s. 25. Mot detta antagande talar å
andra sidan den omständigheten, att ordet icke är uppvisadt med
begynnande gl- från något af de nordiska språkens äldre skeden.
Af no. græm(m)a ’drifva på, om arbete’ — på -s: græmsa ds.
Ross. Jfr gramsa.

Af no. adj. grøn (eller möjligen v. grøna(st)) — på k: grønka
’blifva grön’ Aa.

Af sv. gunga, jfr da. gynge (hvaraf sbst. gunga f., Gynge)
på -r: da. gungre.

på -s: sv. diall. gungsa tr. o. intr. — Nom. dev.: gungsa
f. ’(rep)gunga o. d.’

Af stammen gur- i no. gyrja, gurma, se Ross, — på -l: gurla
’bubbla’, se för öfrigt Ross.

Af no. gusa ’stöna, sucka’

på -i: sv. diall. gusla (sej) ’utan skälig anledning beklaga
sig’. — Nom. dev.: gusla f. nom. ag. Rz.

Af no. guva (gyva), sv. diall. guva ’blåst’

på -s: no. guf sa ’blåsa litet’. — Nom. dev.: gufs f.
’vindpust’ Aa.

5å 4: no. gyfta III. ’ryka, damma’ — guf ta ’ds. som guf sa*
7om. dev.: gyft, gufl f. ’vindpust’.
Af no. gysta ’lufta’

på -r: gystra ds. — Nom. dev.: gystr f. abstr. Aa.
[Om sv. diall. gängla se under gänga]

Af sv. diall. göljas ’kräkas’ — på -k: gylka, gelka ’hicka;
kasta upp’ Rz. No. gulka ds. Aa., Ross förutsätter ett oomljudt
stam ord.

Af stammen hak- i hake, v. haka osv. — på -£(?): no. hekta
’fästa i en hake’ Aa., ’med möda arbeta sig fram (: no. haka seg
fram)’ Ross.; jfr äfven sv. diall. Rz. s. 235. Anm. Möjligen dock
samma ord som no. hekta, sv. häkta ’förena medelst häktor o. d.’,
lånadt från mlgt. hechten och etymologiskt identiskt med häfta.
Af no. hakka, sv. hacka

på -Z: no. hakla ’hacka, bänka’ Aa., sv. diall. ’stamma,
tala oredigt’ "hacka" Rz, Frthl Vö.

på -s: no. haksa ’hugga vårdslöst’ Aa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free