Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Hellquist: Nord. verb på 4c, 4, -r, -s, 4. 45
Af germ. ý kri-k (samma rot utvidgad med dental i mlgt.
kriten, mht. krizen ’kreischen’, krischen Kluge Et. Wbch under
kreischen, Persson Wurzelerw. s. 195) — på -£(?): isl. krikta ’klaga,
knota’ (: Y gri~>vo. skrikta : ^ (s)kri).
Af stammen krim- i mht. krimmen ’krama’, ags. crimman
’infoga’ — på 4: sv. diall. krimta ’trycka tillhopa, vrida’ Bz; se
under krama.
Af no., sv. sbst. eller adv. kring, jfr no. kringa ’gå i en krets’,
på -Æ: no. krinka ’kretsa i små kretsar’.,
på 4: no. kringla ’bilda en krets’, sv* diall. ’kröka sig’;
möjligen dock: sbst. kringla.
på -r: sv. diall. kringra ’kullra; tumla i kull’ Bz; uttal:
klingra (med s. k. tjockt l); alltså kanske metates af kringla, jfr
Noreen Sv. landsm. I. 359.
på -s: no. krinsa ’kretsa’. — Nom. dev.i krins m. ’krets’,
på 4: no. krinta ’kretsa, rulla, trilla’ Aa., Boss; möjligen till
adj. 1. adv. krin[g)t. — Nom. dev.i krinta ’liten rund skifva; liten
rask flicka’ Aa., Boss; möjligen adj. krint ’rund’ Aa.
Af stammen kriU (i kritat Boss) — på 4: no. kritla ’klia
m. m.’ se Boss («=? da. krille <:*kridle).
Af sv. diall. krota ’utskära’ (=isl., no.) — på 4: sv. krottla
med dim. bet. (~ nht. kritzeln, dim. : mht. kritzen ’einritzen,
einschneiden’ Kluge Et. Wbch).
Af no. kruka ’huka 1. böja *sig djupt ned’, jfr no. krukka,
på 4: krukla ’gå krokigt’. — Nom. dev.i adj. kruklen.
på -s; kruksa ’gå nedböjd, krypa ihop’. — Nom. dev.i
kruks n., -a f. nom. ag., adj. kruksen, -all. — Se Aa., Boss.
Af no. krympa ’klämma, krama’ — på 4: krymta ds. Boss;
enl. Aa. äfven ’(sakta) harkla sig o. d.’, väl samma ord.
Af ett *kräva(?) — på 4: sv. diall. kravla ’krypa’ V11 ÖM
s. 19 (: kräva : kravla, kräva =» kräkla : kråka : kr åklä, kråka).
Af sv. diall. kumpa ’afhugga kubbar’ — på 4: kumpla ds. Bz.
Af isl. kurfr m. ’kort stycke, stump’
på 4: kurfia ’hugga i stycken’. — Nom. dev.tf): kurfl n.
’stump’ Fr.2
Af no. kurra ’kuttra, kurra’ — på 4: kurla ds. Aa.
Af sv. diall. kvacka ’röra ihop likt o. olikt’ Nn Dalm. — på
4: no. kvakla ’fuska o. d.’, se Aa., Boss.
Till stammen kväk- i isl. kvalm ’kvittra’, jfr sv. kväka, — på
4: isl. kvékla ds. Fr.2, Vgf.
Af isl. kveina ’klaga, jämra sig’
på -k-, isl., no. kveinka ds.; no., sv. diall. kvinka (? sv.
kinka) : kveinka = sinka : seinka; no. kvinka dim. betydelse enligt
Aa., sv. diall. äfven ’gnälla, om hund’ VII ÖM s. 30. — Af no.
kvinka på -r: kvinkra ds. Aa.
[Om no. kvrpsa se under hvcppë\
Af isl. kvida ’vara bekymrad’, sv. kvida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
