- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
98

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälan: Smålandslagens ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98 Kock: Anmälan.

i kirkiu 15 ggr och även i sæmiu (1 g.). Den förmodan ligger
nära, att i niu, tiu ett parasitiskt konsonantiskt i utvecklats mellan
de två vokalerna (niiu, tiiu), hvilket som bekant ofta var fallet i
fsv., och att -w kvarstår i ljudförbindelsen -tu.

Då enligt förf. s. 61 hskr. B överallt skulle i sluten stavelse
hava ändelsevokalen w, så kan jag icke ansluta mig till denna
hans uppfattning. Visserligen nämnes i noten till anf. sida, att
undantag finnas från den av förf. uppställda regeln, men helt visst
har han tillmätt dessa undantag allt för liten betydelse, och man
kan icke med honom förklara ö-ljudet i morghon, aftonsang därav,
att andra stavelsen hade semifortis. Ty dels var detta helt visst
icke fallet, dels skulle, om det varit händelsen, semifortis på
sam-nord. marghun, aftun ju tvärtom hava vållat, att u kvarstod
abnormt länge.

Då hela hskr. utgör blott sex trycksidor, är det självklart,
att man i en fråga av här berörda art framför allt har att tillse,
om dess vokalisation (hvarpå jämförelsevis blott få exempel
föreligga) kan belysas av vokalisationen i andra, utförligare och därför
mera vittnesgilla, fsv. handskrifter. Detta torde vara fallet, och
en granskning av förf:s textavtryck giver följande resultat för
bruket av u : o i sluten stavelse. Under det att u-gruppens ord
naturligtvis använda u, förekommer o i de till o-gruppen hörande,
delvis nämnda, morghon, aftonsang, biscops.. I samtliga ord av
o-gruppen, hvilka använda u, kan denna vokalisation lätt förklaras
i harmoni med förhållandena i andra hskrr. med vokalbalansen
väsentligen genomförd. 1) Ändelsen -um (allum etc.) har alltid u
liksom i vissa andra hskrr. (Kock: Fsv. ljudl. I, 207). 2) I
överensstämmelse med förhållandet i vissa skrifter brukar
avlednings-ändelsen -ogh : -ugh u beroende på ^Ä-ljudets labiala natur: ualdugh
71, 32 xy, även ørtugh 67, 23 (liksom ørtughir, ørtugha etc.). 3) I
semifortis-stavelse kvarstår u: tiunde2), iiunda (Fsv. ljudl. II, 367),dat.
gen. sg. best, form på -unna[r], -unne av fern, w-stammar: kirkiunne,
kirkiunna2), cluccunna (Kock i Sv. landsm. XIII, nr 11 s. 9); annur
(Kock: Fsv. ljudl. I, 179, 195, Skand. Archiv I, 32). 4) Blott ett
ord med u återstår, nämligen laghþus 71, 23, men i Skand. Archiv
I, 31 f. har jag framhållit, att Cod. bildst., som annars väsentligen
tillämpar vokalbalansen för u : o, i strid med denna brukar u i
sluten stavelse framför s. — Jag tillägger att de ilasta ord i B,
hvilka i öppen stavelse hava u i st. f. väntat o, antingen i
föregående stavelse hava M-ljud (kluccu etc.) eller hava * framför u
[kyrkiu balkir etc.).

Ytterligare några anmärkningar om ett par frågor, beträffande
hvilka jag icke delar förf:s uppfattning.

’) Siffrorna angiva sida och rad i avtrycket.

2) u skulle ock kunna kvarstå, emedan t föregick; jmf. ovan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free