- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
140

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 Hellquist: Nord. ver^på -A-, ~l, -r, -s, -tf.

adjektiviska betydelsen — bildadt direkt på adj. mjaa («isl. nijár).
Se § 4 1) a) ß) anm.
Af sv. morra

på* -Z: sv. diall. morla ’puttra, knota* VII ÖM s. 34. —
Nom. dev.: morl n. abstr. Rz.

Af germ. stammen muä- (i fht. müsse ’källa’ : ie. Ýmndh, i
gr. [jLVdos ’tal’, se Kögel PBB VII. 180 följ., Persson Wurzelerw.
s. 12 not 2)

på -l: isl. mudla ’mumla, röra mun 1. käkar’ Fr.2, no.,
fsv. mull a Aa., Sdw., sv. diall. molla ’mumla, knota’ VII PPm.
Jfr med afseende på assimilationen frilla o. a. — Ordet är sålunda
identiskt med fht. mutilón ’musitare, murmurare’ Graff. — Jfr
muttla nedan.

Anm. Mindre troligt är, att, som VII PPm. s. 242 antar,
ordet är afledt af isl. mudr, fsv. muper (< samnord. *munnrx)).
Grundformen för det fsv. ordet blefve i alla händelser *mupla, ej
*murila; på assimilationen ni > Il finnas nämligen i fullt jämförliga
fall inga säkra exempel. — Om denna härledning är riktig, vore
med afseende på bildningen icke fht. mutilón, utan fht. mundaloti,
’Hon (: mund m.) att jämföra. Jfr äfven muckla nedan.

(?) Af fsv. muper ’mun’ — på -k: *mupka > *mueka, hvilken
form möjligen förutsättes för sv. diall. mucJcla ’tugga med svårighet
såsom gammalt folk’ Se VII PPm. s. 242 not 3.

Af sv. diall. mugga ’småtugga, mumsa’ — på -i: muggla ds.
VII PPm.

Af no. mula ’grina, vara surmulen’ Aa. (= fsv. ds. Sdw.)

på -jfe: no. mulka ds. — Nom. dev.: adj. mulken Aa.
Af no. mule

på -jfe: mulka ’afstympa’. — Nom. dev.: adj. mulken.
på -t: multa ds. — Nom. dev.: adj. midten — se Boss.
Af no. mulla (se ofvan under mud-) — på -r: mullra ’knota
smått, gnägga sakta’ Bugge hos Ross s. 993.

Af stammen mum(m)- i meng, mummen ’böla’.

på -Z: no. mumla ’röra läpparna; mumsa’ Ross, sv. diall.
’mumsa’ VU ÖM s. 45 fsv., nsv. mumla, da. mumie ’tala i skägget
o. d.’, i östnord. riksspr. möjligen lånadt från Igt., nht. mummeln
=» höll. mommelen ’brumma, knota’, eng. mumble ’mumla, brumma’.
— Nom. dev.: sv. mummel n. abstr.

på -r: no. mumra ’snöfla; mumla; brumma svagt med
munnen’ Aa., Ross.

på -5; no., sv. mumsa.
Af no. sbst. munn — på -s: no. mimsa intr. ’smaka på,
beröra med munnen’ Aa., ’tugga för barn; mata’ Ross, ’knapra o. d.
(gnaske); idkeligen tugga’ Bugge hos Ross.

’) Fsv. munder är däremot, som bekant, en yngre analogiskt
uppkommen form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free