Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nord. verb pa -k, -Z, -ry -s, -t. 141
Af germ. stammen munk- (~ muk-, se Kluge Et. Wbch under
meuchel) — på -Z: sv. diall. mynkla ’bedja ofta o. ihållande’ Rz;
jfr(?) nht. munlcdn ’glunka, mumla, vara hemlighetsfull’.
Af no. mura ’pyssla-
på -k: murka ds. — Nom. dev.: adj. murken.
på -Z: murla ds.
på -t: murta ds. — Nom. dev.: muri m. nom. ag. Ross.
Af sv. murra — nht. murren (~ sv. diall. marra ’ondgöras’,
jfr got. marzjan ’förarga’)
på -k: sv. diall. murka ’ondgöras i tysthet’. — Nom. dev.:
adj. murken Rz.
på -Z: no. murla ’knota, mumla’; ä. nsv. murlas ’glunkas’
(P. Svart), möjligen dock af *murmla, jfr ty. murmeln.
Af sv. diall. mutta ’mumla’ VII ÖM s. 44, Frthl. Vö.
på -Z: (? no. mutla bl. a. ’tugga sakta’ se Aa., Ross) sv.
(diall.) muttla ’mumla, puttra’ Rz, VII ÖM. Ordet är icke att
identifiera, såvida det ej är lånadt, med den likartade och
likbety-dande bildningen fht. mutilón : ie. ymudh, hvarom ofvan och
Persson Wurzelerw. s. 12 n. 2.
på -r: no., sv. muttra ds. Aa., Ross.
(?) Af sv. diall. myla ’sammankrama, hoprulla’ — på -t: * mylla
’vårdslöst linda 1. hoprulla’ Rz, ’omkasta, utan ordning hopfösa’,
jfr dock VII PPm. s. 245 not 1.
Af stammen i no. myla f. ’stor mängd’ Aa. — på -r: sv.
(diall.) myllra ’vimla o. d.’
Af no. mysa ’sitta stilla i en vrå’; äfven ’plira med ögonen
(som en råtta), småle’, sv. ’fryntligt småle’ (: mus ’råtta’)
på -Z: no. my sia ’gå tyst och stilla för sig själf Ross,
ä. nsv. ds. (t. ex. Lucidor), sv. diall. ’småle, hvissla’ Rz.
på -r: sv. diall. my strå (< *mysra) ’småle, hvissla’se Rz;
no. mystra (Ross s. 533) är sannolikt ett annat ord. — Nom. dev.:
rnystér n. ’hvisslande ljud åt hästar’ Rz.
Af sv. mänga <: fsv. mæng(i)a ’blanda’
på -Z: sv. diall. mangla ’blanda, röra tillsamman’,
på 4: sv. diall. mängt a ds. Rz.
Af no. nobba ’äta raskt m. ra.’ — på -7: ndbbla ds. Ross.
[Fsv. nalka{s), nsv. nalkas är sannolikt lånadt från mlgt.
naleken med samma betydelse, liksom fsv. nala ds. från mlgt.
nålen. På grund af isl. nålgast (: náligr, adv. náliga) vore man
annars frestad att tro det vara bildadt af det adj. *nal(i)ker, som
väl förutsättes för fsv. adv. nalkan ’nästan, nära m. m.’ Sdw., jfr
fht. adv. nählihho. — Fsv. tiaka ’nalkas, nå’, sv. diall. nåka ’nå’,
fläkas ’nalkas’ är äfvenledes lånadt från mlgt.; jfr mlgt. naJcen]
Af no., sv. nappa
på -Z: sv. diall. nappla ’småplocka, äta smått’ Rz.
på -s: no., sv. nafsa; jfr Tamm Fonet, kännet. s. 39.
Af no. nätta ’hacka’ — på 4: natla ’bänka sakta’ Aa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
