- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
155

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på ~h, -?, -r, ->, -t. 155

vändning’ Dahlgr., nsv. ’skrymteri’ — Jfr om betydelseutvecklingen
anm. 2.

Anm. 1. Med afseende på ofvan anförda ordgrupps
etymologi är det ju möjligt att här, såsom Bugge hos Noreen Oral.
öfver dalm. s. 162 antager, y uppstått af äldre i; jfr no. skrifna
’skymta fram som i en dimma’ isl., shrimsl n. ’troll’, no. skrimsel
n. o. f., ’skymf, skrimsla f. dels ’spökeri’, dels ’svagt sken’. Härför
kunde i viss mån den från Birg. Uppenb. uppvisade formen skrimter
Sdw. tala. Betydelseutvecklingen vore densamma som i fråga om
isl. skråma, sv. diall. skråmta ofvan. De norska formerna med
-i-skulle väl då närmast böra betraktas som biformer från andra
diall. eller analogibildningar efter skrifna o. d.’, och ljudutvecklingen
vore densamma som vid sv. skymta. — Sannolikare synes dock
vara, att orden på skrym- stå i (äldre eller yngre)
afljudsförhållande till de nämnda på slcrim-, sålunda i alla händelser nära
besläktade.

Anm. 2. I den behandlade ordgruppen tänker jag mig,
att betydelseutvecklingen varit ungefär följande: 1) "vara eller blifva
dunkel eller mörk; dunkel, mörker" : no. skrymsl f. ’skymning’
Ross, no. skrymta ’mörkna’, ä. nsv. skrymt ’skumhet, dunkel’; jfr
äfven no. skrinia ’skymta fram som i en dimma’. (Härur tränne
mera bildliga bemärkelser:) 2) "vara eller ställa sig i mörkret, i
skymundan" : ä. nsv. skrymta ’sticka sig undan’, sv. diall. skrymsla
’söka vara osedd’ Rz, skrymsla n. ’gömvrå, smyghål, gömma’.
3) "visa sig liksom i ett dunkel, i en dimma" : ä. nsv. skrymmel
’spökeri’, no. o. sv. diall. skrymta ’spöka’, no., sv. diall. sicrymt
’spöke, spökeri’, da. skrømt ds. 4) "visa sig annorlunda än man är" :
no., fsv., nsv. skrymta, da. skrømte ’skrymta, hyckla, förställa sig
o. d.\ (ä.) nsv. skrymt ’skrymteri’.

Af isl. skr akja ’skrika’x) - på -ti isl. skrdkta ds. Pr.2, Vgf.,
no. skrækta ’skrika hest; harkla’ Ross.

[Om sv. diall. skrälta, nyisl. skrölta se under skrala, om no.
skrøyvla under skruva]

Af no. skudda ’stöta till’ — på -r: skudra ds. Ross.

Af stammen skug-

på -l: no. skugla, skygla ’lura, lista sig fram’ Aa.
på -r: no. skugra ’se med forskande, misstänksamma
blickar’ Aa.

Af ä. da. skule, no. skala ’lura’ = Igt. schulen ’lura, ligga
dold’; jfr isl. skolla ’slingra, vara ostadig’, skolie m. ’räf, skollr
m. ’svek’,

på -jfc: ä. da. skulke ’vara gömd’, nda. ’se under lugg’, no.
skulka ’lura, lista sig fram’ Aa., ä. nsv. skulka, ä. och y. nsv.
skolka ’hålla sig undan’; lånadt i eng. sculk, skulk ’lura, hålla sig
gömd’, jfr Skeat Princ. I. 277. — Nom. dev.: no. skulk n. ’lur’,

1) k i skrækja och sv. skrika är icke verbalsuffix i vanlig mening,
utan ett s. k. rotdeterminativ, se Persson Wurzelerw. s. 194.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free