- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
156

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, 4.

sv. skolk n. abstr.; jfr fsv. skülkare ’som lurar 1. smyger* (: skvik
eller ett fsv. *skulka).

Af no., sv. adj. skum ’halfmörk, dunkeF (eller no. skurna, sv.
diall. skumma eller no. skyma, sv. skymma ’blifva skum, mörkna’,
jfr isl. skume m. ’skymning’)

på -i: no. skumla ’slå ned ögonen’ Aa. ~ ä. nsv. skymla
’fördunklas’, sv. diall. ’svimma; dunkelt (fram)skymta för ögonen’,
jfr skjumla ’skymma for ögonen’ Rz (:? no. skjoma Aa.)

på -r: sv. diall. skumr a (till) ’skymma, blifva mulet’ Rz.,
jfr da. skumring ’skymning’ ~ no. sky mr a ds. Aa.

på 4: no. skymta ’mörkna* ~ no. skumt a ds. Aa. — Nom.
dev.: no. skumt n. ’skymning’.

Anm. Sv. skymta torde däremot vara att härleda ur ett
äldre skimt a, se detta ord.

Af da. skumpe ’skaka, rysta’, sv. skumpa — på -Z: da. skumple
’stöta, rysta, röra hit o. dit* Molb. (? sv. diall. skumpl a ’rulla
fram’ Rz).

I det följande behandlas några grupper af med skv-
begynnande ord, tillhörande stammarna skvalc- ~ skvik-, skval-, skvat- ~
skvat- <%* skvit- m. fl. Dessa olika grupper förete sinsemellan
jämförda nästan samma betydelser och betydelseutvecklingar. Särskildt
i ögonen fallande är den parallellism mellan betydelsen ’skvalpa,
plaska; ödsla bort’ och ’pladdra, sladdra o. d/, som i alla
grupperna uppträder och som gör det sannolikt, att dessa betydelser
utgå från en gemensam grundbetydelse, om hvilken jag dock icke
kan yttra mig; jfr Ross under skvikta.

Af isl. skvakka *) ’ge ett skvalpande ljud" Fr.2, no. skvaka
’prata; kackla’ Aa., Ross; skvakka ’skälla smått; tala vredgadt o.
hårdt’ Aa., Ross; sv. diall. skvaka ’skrika, om vissa ftglar’,
skvacka ’småskälla’ Rz ~ no. skveka ’tala 1. skratta högt’, sv. diall.
skvaka ’kväka; skrika, om barn m. m/ Rz, VII PPm., *skväcka
’skvätta’ Rz s. 61 ll, vidare om ’det ljud, som uppstår, då en
luft-fylld blåsa brister’ Nn Dalm. <* *skvika

på -l: no. skvakla ’söla, spilla; pladdra’ Aa., ’skvalpa;
skrocka; bjäbba’ Ross ~ no. skvikla ’ödsa bort; prata i vädret’
Ross. — Nom. dev.: no. skvakl n. abstr., m. o. n. nom. ag. Aa., Ross.

på -r: no. *skvakra, se Ross s. 695l ~ no. skvikra ’ds.
som skvikla1 Ross. — Nom. dev.: no. skvakr n. nom. ag. se Ross2).

på 4: no. skvœkta ’böla, skrala, skrika’, se Ross, sv. diall.
*skvåkta förutsättes möjligen för nedanstående nom. dev. ~ no.
skvikta ’pipa som en fogelunge’ Ross. — Nom. dev.: no.
nordan-vindsskvækta Ticus viridis’, se analoga bildningar Ross s. 548*.
sv. diall. skväkta ’Silene infläta’ Nn Dalm. (jfr v. skväcka ofvan),

’) Det är omöjligt att afgöra, om detta ord är en utbildning af
stammen skv ak- eller etymologiskt identiskt med no. skv anka nedan.

a) Hit hör möjligen äfven sv. diall. skväckra ’sk vat tram, Ledum
pa-lustie’, se Rz r. 611 *.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free