- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
159

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb pa -k, 4, -r, ~s, 4. 169

Af sv* diall. skärra ’knarra, knirka’ — pa -s: *s7cärsa ds.,
hvilket möjligen bör forutsättas för skärsa ’syrsa’; jfr nämligen
mted afseende på bildning och betydelse sv. syrsa under hrika.

Af sv. diall. skava ’skafva* (: isl. ska/a — fsv. græva : isl.
ffra/a)

på 4: no. skjefla ’skrapa* Ross. — Nom. dev.: no. skjevla f.
’skafjärn’ Aa. (: v. skjefla «= isl. skafa f. ds. : v. skafa).

Anm. Jfr för öfrigt besläktade och analoga bildningar
under skava.

[Om ä. nsv. skatta se under *skahan]

Af en nord. stam siad-, slud-, jfr sv. diall. sludda ’vara
slu-skig o. ovålig’ Rz,

på -r: sv. sladdra, da. sladdre ’prata hit o. dit* ~ sv.
sluddra ’tala slarfvigt o. otydligt, ödsla’ da. sluddre ’sladdra’. Det
senare ordet är dock möjligen lånadt, jfr Jessen Et. Ordb. s. 224.
Isl. sloära ’släpa sig fram’ (jfr slóde m. ’hvad man släpar efter sig’)
torde däremot icke vara besläktadt. — Nom. dcv.: sv., da. sladder
n. o. da. sludder n. abstr.; sv. sladdra nom. ag.

(?) Af germ. *slahan = isl. slå ’slå’

på 4: isl. sletta ’slå, kasta’ (<: *slahatjan, motsv. fht. sta*
(jazzen, jfr gr. Aanlga), se för öfrigt särskildt med afseende på den
korta rotvokalen förf. Arkiv VII. 56 noten).

Anm. Denna skenbart evidenta sammanställning anser
jag emellertid icke höjd öfver allt tvifvel. Sannolikare är, att ordet,
som äfven förekommer i no., där det enligt Aa. betyder ’slänga,
kasta; rysta af sig’, såsom Fr.2 antar, helt enkelt är kausativum
till sletta, slätt ’sjunka, glida’ (<: slint-, jfr sv. slinta). Det är
sålunda identiskt med sv. dial, slänta (te) ’ge ett slag, som lätt
halkar förbi’, hvaraf nom. dev. slänt m. ’lätt slag’ Rz s. 6251. —
Dessa verb böra ej förväxlas med no. slänta I., III. ’glida åt sidan’
(<: *slanafjan? jfr hvad som säges om sv. diall. glänta under
glan-anm. 2).

[Om isl., no. si angr a se under slinga]

Af no. sleiva — på -r: sleivra, se Ross.

Af stammen sling- i isl. slyngva ’slunga, kasta’, fsv., sv. diall.
slinga ’slingra (sig)’ (=• fht. o. ags. slitigan osv., se Kluge under
schlingen) ~ stammen slang- i isl. slange m. ’orm’ (= ty. Schlange),
möjligen förutsättande ett v. *slanga,

på -r: no. slingra tr. ’fläta’ Ross, sv. slingra intr. = da.
slhigre, sv. diall. * slingra ’smyga in; ragla, vackla m. ni.’ Rz
(= höll. slingeren ’slunga, svinga) ~ isl. slangra ’slänga’ Vgf., no.
’slingra’ Ross, ä. nsv. slångra ’slänga’, sv. diall. ’gå o. slänga,
slingra’ Rz. — Nom. dev.: sv. diall. slingra f. ’slunga’ Rz (: v.
slingra = sv. diall. slinga ds. motsvarande mht. slinge f. ds. : v.
slinga « sv. slunga f. ds. : v. slunga = sv. diall. slänga f. ’kälke* :
v. slänga). Fht. sl§ngira ~ slangura f. ’slunga’ får med afseende
på afledningen ej sammanställas med ofvan anförda isl. slangra osv,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free