- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
162

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162 Hellquist: Nord. verb pa -&, -/, -r, -s, -t.

Af sv. diall. sniJca Vara begärlig efter’, jfr sv. sniken, isl.
snikja osv., — på -?: sv. diall. *snicJda ’smyga’, se VII ÖM s. 24.

Af no. adj. snild ’vacker’, hvaraf äfven snilda ’pynta, smycka’,
— på -k: no. snildka ’pynta, smycka’ Ross.

Af no. snippa ’snyfta’ — på -Z: no. snipla ’ds., kippa efter
andan’ Ross.

Af no., sv. snoka

på -l: no. snokla ds. Ross, jfr äfven samma förf. s. 9761.

})å -t: sv. diall. snokta ’vädra o. söka, om hundar; söka
o la hål’ Rz.

[Om da. snorke se under snar-’]

Af fsv., sv. diall. snubba ’snafva’ — på -l: sv. snubbla, da.
snuble ds. En variant är ä. nsv. snuppla. Andra växelformer
anföras af Rz s. 647 *. Jfr för öfrigt under *snabba o. mava.
Af no., sv. snugga — på -Z: no. snygla ds. Aa.

Anm. Högst osäkert är, om sv. snylta, da. snylte ds. är,
såsom Jessen Et. Ordb. menar, afledt af ett det no. snygla
motsvarande verb. Ett *snyglta gåfve väl snarast *$nygta. Se för öfrigt
under snuh.

Af no., sv. diall. snukka ’snyfta’ (= mlgt. snucken ds.)

på -s: sv. diall. snyksa ds. Nn Dalm., Rz s. 6472.

på -t: isl. snøkta, no. snykta, snøkta, fsv. snikta, sv. diall.
snykta, snikta ds. Nn Dalm., Rz s. 6472; jfr anm. 1. — Nom. dev.:
isl. snøktr m. abstr.

Anm. 1. Isl., no. snøkta förutsätta väl en stam
snok-(: snukka = det likbetydande sv. diall. snoppa : y. fsv. snuppa).
Fsv. snikta är i fråga om sin stam vokal dunkelt. — Med afseende
på ordets härkomst kan jag med ofvan anförda släktingar för
ögonen ej med Noreen Nord. tidskr. 1881, s. 308 anta, att ordet
egentligen motsvarar lågty. suchten, (suften) och erhållit sitt n
genom sammanblandning med lågty. snuwen ’schnauben’. — Jfr
följande ord.

Anm. 2. Af det ofvannämnda snyksa synes gotl. *snyksta
ds. vara afledt; jfr beträflande bildningen gotl. häiksta (= *htksta) :
no. hilcsa ’hicka, snyfta’, se under hikja ofvan.

Af y. fsv. snuppa ’snyfta’, jfr sv. diall. snoppa ds. Rz, VII
PPm, — på -t: fsv. snypta Rydqv. Sv. spr. 1. V. 18, sv. snyfta,
da. snøfte =- mht. snupfeøen ds.

Anm. 1. Möjligt, fastän föga troligt, är, att ordet är
bildadt af den stam, som ingår i lågty. snuven ’schnauben’, se Jessen
Et. Ordb. s. 230; det vore i alla händelser nära besläktadt med
snuppa osv.

Anm. 2. Ofvan behandlade snykta o. snyfta äro sålunda
enligt min mening två etymologiskt skilda ord, till sin bildning
för öfrigt att jämföra med det likbetydande mht. sluckzcn, ty.
schluchzen (men icke direkt med ty. seufzen, jfr Kluge), och de
förhålla sig i formellt afseende till hvarandra som fsv. rykta : isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free