- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
166

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166 Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, 4.

på 4: no. stifUa ds. Aa., se för öfrigt Ross. — Nom. dev.:
no. stinta nom. ag. Ross.

Af isl. stjaka ’stöta’ — på 4: sv. diall. *stjakla ’stappla’
Noreen Ordb. öfv. Fryksdalsm. s. 122; jfr under *sticka ofvan.

Af no. stolla ’gå o. stulta’ (~ sv. diall. stula ’gå famlande 1.
vacklande’ VII PPm.)

på 4c\ no. stolka ds. — Nom. dev.: no. stolk m. nom. ag.
Af no. stöta ’stappla, stamma’ Ross, nordsv. o. finl. diall.
samt å Gotl. *ståta, *stuta ds. Rz s. 694a, Nn Dalm., VII ÖM s.
44, VII PPm. (= eng. stut ds.)

på -i: sv. diall. *stuttla ’stamma’ VU ÖM s. 44.
på -r: no. stotra ’ds. som stöta9 Ross, sv. diall. *stuttra
’stamma’ Gotl. enligt Rz s. 694 \ VII ÖM s. 44.

Anm. Osäkert är, om, såsom Skeat Princ. I. 469 synes
antaga, eng. stutter ’stappla, stamma’ är lånadt från nordiska språk.
Ordet är väl snarare utveckladt ur den urgerm. bildning, som
ligger till grund för såväl de nordiska orden som höll. stotteren
(ty. stottern, eg. Igt.), i afljudsförhållande till isl. stauta, sv. stöta,
ty. stossen. Med afseende på betydelseväxlingen se stika.
Af en stam strik-

på 4: ä. nsv., sv. diall. strickla ’stappla, ragla o. d.’ Rz
s. 685*.

på 4: sv. diall. strikta ds. Rz s. 6851.
Af sv. diall. strippa ’mjölka ut de sista dropparna på en ko’,
se för öfrigt Rz s. 686, strepa ’utströ tunnt, smått sprida; salta’
Rz s. 6851

på 4: no. stripla tr. o. intr. ’mjölka droppvis; droppa
mjölk, om ko, get osv.’ se Ross, sv. diall. strippla ’ds. som strepa9
Rz s. 6851, ’stänka’ VU PPm., ’droppa, sippra’ VU ÖM s. 33.
-Nom. dev.: no. stripla f. ’ko, som mjölkar litet’, adj. striplen’Rosa,
Af no. strita(st) ’hålla hårdt’, jfr sv. streta, — på 4: no.
stritla ds.

Af sv. diall. stritt a intr. ’häftigt o. ögonblickligt spruta fram;
om en fin (vatten)stråle, stänka, skvätta’, jfr nht. diall. stritzen, se
Rz s. 686a,

på 4: no. stritla tr. o. intr. ’stänka, skvätta, rinna i
mycket tunna strålar’ Ross.

på -s: sv. diall. stritsa ds.?, se VII PPm. s. 396 not 41);
väl samma ord som stritsa ’ila med fart’ : stritta ’flänga’ VII
ÖM s. 18.

Af sv. diall. stråna ’vara för snäf, strama’ — på 4: sv. diall.
strunta ds.

[Om no. stultra se under stilt-]

Af stammen stum- (i fsax., t. stum(en))

på 4: sv. diall. stumla ’stappla, vackla, ragla; äfven ramla’

*) Sannolikt dock ej (åtminstone i alla här upptagna former) <: *9trint-,
som där antas; jfr de af Bz s. 686s (under strätta) anförda ty. orden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free