Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Hellquist: Nord. verb pa -£, -l, -r, -s, -t.
behandlade bildningarna troligare, att sv. diall. sólk icke är ett
deverbativum af v. sólka.
Af stammen sum- i no. (=» isl.) symja ’simma* — på -l:
no. ’plaska; ödsla (se anm. 2 under sum(m)a ’försumma’); simma’
Aa., Bugge Skalded. s. 30; jfr no. svamla under svamr.
Af no. surna ’i hast hopsamla, rifva tillsamman’ Ross, jfr
stammen sum- i isl. sumbl ’forsamling, fástligt lag’, sumr ’någon* osv.,
se Noreen Ark. VI. 366 (~ sam- i isl. adv. saman, sv. samman,
sv. lånordet samla, sv. samka osv., se Noreen anf. st. och ofvan
under sam-)
på -Z: no. sumla ’röra samman, bringa i oordning’ Aa.,
’vårdslöst o. hastigt samla hop, rifva tillsamman’ Boss, sv. diall.
*sumla ’hop- 1. bortblanda’ VII PPm.
på -s: no. sumsa ’ds. som surna1 Boss.
Anm. Beträffande isl. sum(b)la jfr å ena sidan Fr.a och
å den andra Bugge Skalded. s. 30.
Af sv. diall. sum(m)a ’försumma’
på -Z: sv. diall. sumla ’vara försumlig, förslösa tiden’ Bz.
— Nom. dev.: sv. diall. summél n. abstr., sumlig ’försumlig’.
Anm. 1. Möjligen beror dock l i sumla på inverkan från
sumlig, som kan vara en vanlig adjektivbildning på -lig.
Anm. 2. I betydelsen ’förslösa 1. förspilla tiden’ har väl
sv. diall. sumla sin motsvarighet i no. sumla i den hos Aa. som
3) upptagna betydelsen, hvilken af nämnde författare antages vara
utvecklad ur den af ’plaska, röra i vatten o. d.’ Om detta
sistnämnda antagande är riktigt, bör äfven det sv. dialektordet (enligt
Bz från Vesterbotten) i denna speciella betydelse föras till no.
symja ’simma’ osv.
på -s: sv. diall. sumsa Vara försumlig, slarfva’ Bz.
Af en stam sum-: på t (t): sv. diall. symta ’snyfta’
Schagerström Vätöm.; jfr under snok-.
Af no. suppa ’störta i sig m. in.’ se Boss, jfr med afseende
på de nedan anförda dialektorden sv. diall. soppa ’bryta sönder
(bröd) o. lägga det i supanmaten’ Bz s. 6992, soppe ’skvätt, tår’,
sv. soppa. (~ isl. supa osv.)
på 4: ä. nsv. *suppla, som möjligen får förutsättas på
grund af sbst. supplande ’supande o. d.’ Dahlgr. Gloss. (SAOB);
sv. diall. *soppla ’nedsöla; ostäda’, *söppla ’ostäda; dröja, söla;
sörpla’ se Bz s. 7001, VII PPm. s. 379 med noten; jfr det till
betydelsen afvikande Igt. diall. suppeln, zöppeln (se Woeste Wbch
der Westfäl. Spr.). — Nom. dev.: sv. diall. *söppel n. ’tunn vätska
o. d.’ se Bz.
Af no. surka ’klunka, plaska o. d.’ — på -Z: no. surida ds.,
äfven trans. Boss.
Af isl. adj. súrr — på -s: nisl. sur sa ’insalta’ Vgf.
Anm. Om no. v. syrka osv. se under syra.
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
