- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
175

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, 4. 176

på 4: isl. tdpta ds. Vgf. (? = no. tætta ds. se Boss).

Af no. tøva ’pyssla o. söla’ — på -i: no. tøvla ds. Boss.

Af isl. pagga ’bringa att tiga; tysta’ (jfr stammen pog- i
isl. þegja, pagäi, sv. tiga osv.) — på -t: isl. pékta ds. Fr.a «
*pag{g)atjan), jfr Vgf., no. tehta ds. Aa.

Af isl. pefja Tukta’, jfr pefr m., pefja f. ’lukt’, — på -&: isl.
pefka ds. Fra, Vgf. Ordet måste, såsom omljudet visar, vara
bildadt direkt af isl. pefja.

Anm. No. v. te/ta ds. är väl afledt af no. sbst. teft Aa.,
Boss, fda. thæft f. ’lukt’, som kan vara en gammal bildning på
4pó, motsv. ett isl. *pefct, *pefi, eller en efter mönstret af dylika
ord uppkommen nybildning.

[Om med isl. puta ’smälta’ besläktade ord se under tida, om
med isl., fsv. pina besläktade ord under ting]

Af isl. pja ’undertrycka, hålla i träldom’, no. tjaa ’plåga,
besvära’, sv. diall. tjå ’uthärda, utstå’

på -k: isl. pjáka ’utmattas’ Pr.2, no. tjadka ’släpa,
oupphörligen vara i rörelse; gnida, skrubba’ Aa., sv. diall. tjåka (’släpa,
arbeta tungt; nöta’ Bz. — Nom. dev.: no. tjaak, sv. diall. tjåk n.
abstr. Aa., Bz.

Anm. Af no. tjaaka är på 4 afledt: no. tjaakla ’fjanta
o. d\ Boss.

Af isl. v. pjóna ’tjäna’ eller sbst. pjónn m. ’tjänare’ — på -& :
isl. pjónka ds.

Anm. Sv. diall. tjonke ’yngling’ Bz f&r väl betraktas som
en i förhållande till isl. v. pjónka själfständig bildning, jfr förf.
Ark. VII. 144.

Af en germ. stam pranh- i isl. adj. pr år ’envis, ihärdig’ m.
fl. (— ie. trank- i lit. trånksmas ’Getöse, Getümmel’); jfr fsv.
præn-gia nedan,

på 4; isl. prdt(t)a, fsv. præt{t)a, sv. träta, da. trætte; jfr
trängta nedan. — Nom. dev.; isl. præ’t(f)a, fsv. præ’ta, sv. träta, da.
trætte; se härom utförligare min framställning i Ark. XI. 348
följ. och med afseende på växlingen af kort och långt t Kock Ark.
XIII. 164.

Anm. Jessen Btym. Ordb. härleder med tvekan de nämnda
orden ur en stam *praih4i- (; "got. thrlhan thraih bedrängen; ght.
Driihe (Naal). . : lat. irtcari bruge tricæ Bænker"). Om denna
förklaring skall uppehållas, bör man utgå från antagandet af subst.
som grundord samt från den förutsättningen, att den öfvergång
till i-serien, som got. preihan uppvisar, varit allmänt germansk
(eller åtminstone nordisk-gotisk, dvs. östgermansk). För en dylik
uppfattning talar i viss mån mht. drihe ’stricknadel’, om nu detta
ord är direkt att sammanställa med här behandlade bildningar
(jfr Streitberg Urgerm. Gramm, s. 53), hvilket dock icke torde
vara höjdt öfver allt tvifvel. Enklare är då att för præ’tta ponera
en nominalstam pranh-ti-. — Mellan dessa möjligheter vågar jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free