- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
176

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176 Hellquist: Nord. verb på, -k, -l, -r, -s, 4.

numera icke bestämdt välja, men föredrager, särskildt med Hänsyn
till verbets betydelse, den af mig i Ark. XI framställda.

l) Af fsv. prængia, sv. tränga, da. trænge osv. (: stammen
þrang- ~ pranh- ofvan) — på -t: y. fsv. thrängta, sv. trängta; jfr
med afseende på bildningssätt och betydelse sv. längta (under
langa); se för öfrigt förf. Ark. XI. 348 följ.

Af isl. prifa (~ prífa) ’trefva’ (~ isl. preifa — sv. trefva) —
på -?: isl. prifla ds. Fr.2; jfr med afseende på bildningssätt och
betydelse isl. gripla (: gripa — prifla: pri/a).

Anm. En ny variant till prifa, trefva är sv. diall. trava
hvaraf på -i: travla ds. Rz.

[Isl. prjótkast ’visa sig uppstudsig 1. motsträfvig’ Fr.a beror
sannolikt på felskrifning för prjozkast]

[Om no. trygla osv. se s. 173]

Af isl. prœ’ll m. osv. — sv. träl — på -t: isl. prMka ’göra till
träl’, præ’lkast ’blifva träl, lefva i träldom’ Fr.2, no. trælka intr.
’träla, släpa’, trælkast ds. Ross.

M isl. adj. purr, no. turr, fsv. thyr, thør, sv. torr, da. tør
(alltså växling af omljudda och oomljudda former)

på -le: isl. purka, fsv. porka, thyrka, thørka, no. turka, sv.
torka, da. tørke eg. ’göra torr’. — Nom. dev.: isl. purka f.
’handduk’ (; v. purka — det likbetydande perra f. v. perra; se förf.
Ark. VII. 53, 55).

Anm. Osäkert är, om i det likljudande substantivet med
betydelse af ett adj.-abstraktum ("torrhet") ett deverbativum eller
en själfständig bildning på -i föreligger; jfr förf. Ark. VII. 145.
Möjligt är ock, att k-et tillhör stammen, jfr lat. ter go \ se Fick4 I.
448. Se för öfrigt § 4) 1) a) ß) anm. ’

[Om no. tverka: tver (— isl. pverr) se under tver]

Af no. ugga ’visa ryggfenan öfver vattnet’, jfr no. ugge m.
’fena’, — på -r: uggra eg. ’röra på fenorna’ Aa., Ross.

Af no. ugga ’kvida’ — på -r; no. uggra ds. Ross.

Af no. ula ’myllra’, jfr no. ylja ds.,

på -r: no. uldra ds. — Nom. dev.: no. uldr n. ’vimlande
mängd, myllrande’ Ross.

Af (nord.) stammen um- i isl ume m. ’rykte’ ~ isl. ymja ’gifva

ljud ifrån sig’ Fr.2, no. ’mumla, brumma’ Aa., jfr isl. ymr m. ’ljud’,

på -Z: isl., no. umla ’mumla, glunka’ Yr*, Aa. ~ no. ymla

Ross, ä. nsv. —, ä. da. ymle Moth ds. — Nom. dev.: ä. nsv. ymmél,

ömmel n. ’mummel, hviskning’.

på -t: isl., no., sv. diall. (Finl.) ymta Fr.2, VII ÖM s. 44,
da. ymte ’glunka, tala sakta om ngt, låta förstå’; no. och sv. diall.
äfven ymta, ömta ’idisla’ Ross s. 9282, Rz., Noreen Dalbvm., Ordb.
öfv. Fryksdalsm. s. 44; med afseende på betydelseutvecklingen jfr
under rok-, rúk-, där exempel anföras på verb med betydelsen

’) Pä grund af samhörigheten med föreg, artikel behandlas hithörande
ord utom den alfabetiska ordningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free