- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
181

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, -s, -t. 181

kauka, fsv. knarka, sv. diall. knaska (: knasa), sv. diall. knirka, no. knurka,
isl. Antika, sv. diall. kny ska, isl. kveinka, no. likka, sv. ZtV£a (: fa’cfa). isl.
litka(?), sv. lunka (?), no. lurka, sv. diall. lurka, no. maaka, no. maska, isl.
meinka(?), no. mul k a (1), no. murk a, sv. diall. murka, sv. diall. pa ska,
no. pilk a, no. pjask a, sv. diall. ralka, no. ranka, no. reikka(?), sv. diall.
£t7£a, ä. nsv. skolka, no. skarka, ä. nsv. skricka, ä. hsv. skulka, sv.
diall. skvalka, sv. diall. skalka, no. smolka, fsv. snarka, isl. snikka, da.
snorke, sv. øotøa, no. sorka, isl. spradka, fsv. stänka, no. stolka, no. svalka
’plaska, smacka1, no. syrka, sv. diall. £i7£a, sv. diall. fa’rÆa ’smälta1 (: fida),
sv. diall. ttr&a ’rinna’ (: ítVa), nisi, trå Ska, sv. diall. *íroc#a, no. fø«£a, isl.
þefka, isl. þjáka, isl. j#ówÄa(?), isl. vafka, sv. diall. vaska, sv. diall. w’nfta
(1, : veina; 2, : m’nø-.), sv. øricÆa. *

I de flesta af ofvanstående verb torde i-suffixet icke hafva
någon särskild betydelsefunktion. Sv. fórjfca, sv. diall. stZia och
sv. vricka ha i förhållande till grundordet en diminutivisk i
förening med en iterativisk karakter.

b) Af adjektiv (och småord): no. beinka, no. &er£a (tr. o. intr.; : 6«rr
’bar’), isl. blidka, isl. breidka (intr.), no. breidka (tr.), no. brunka (tr. o.
intr.), no. dimka (intr.), isl. dyrka (i no. äfven intr.), isl. e»n#a(?), fsv. fiærka,
isl. fétka, sv. diall. flaska (: jlat?), sv. diall. forka, no. fridkast, isl. greidka,
sv. diall. grunka (: grum) (intr.), no. grønka (intr.), sv. halka (intr.), fsv.
iamka, no. krinka (: kring?) (intr.), no. hn&a (1, tr. o. intr.), no. ZwÆa (2,
tr.), sv. diall. ljunka (: fø’wm?), no. Zun&a (: Zwm), isl. meinka(?), no. wmrÄra,
isl. mink a, isl. mjokka (: *w^ó/r?), isl. ri/Aa, no. saarka (tr. o. intr.)(?), isl.
samka, isl. seinka (i fsv. äfven intr.), no. sidka, no. skjotka, no. smalka,
isl. smátka, smékka, no. snil åka, no. stinka (intr.), sv. sv atøa (?), isl. sv ark a
(intr.), isl. S(Bka, sv. diall. sörka, isl. tiSka, no. føerfca (intr.), isl. þurka(?),
isl. viäka, sv. diall. vilka, isl. vænkast.

Alla de ofvanstående verb, för hvilka ingen särskild uppgift
lämnats (naturligtvis med undantag af verben på -stf) — alltså
afgjordt flertalet — äro transitiva: isl. bliäka (osv.) betyder alltså
egentligen ’göra blid’ (osv.). De öfriga hafva eller kunna hafva
intransitiv (inkoativ) funktion: no. dimka (osv.) är alltså liktydigt
med ’blifva dimm’ dvs. ’mörkna, blifva dunkel’ (osv.).

I några fall är det också tänkbart, ehuru föga troligt, att
grundordet är ett verb eller en verbalstam, t. ex. no. grønka, sv.
halka, fsv. iamka, no. irø£a (1); jfr likljudande och likbetydande,
af de motsvarande adjektiven afledda verb.

I vissa fall beror t-et möjligen på primärare
adjektivabstrakta, t. ex. ljumka, mjokka, svalka, þurka; jfr nedan.

Med här behandlade verb äro med afseende på sin bildning i
viss mAn jämförliga: fsv. iaka, fgutn. naikka och no. tvika.

c) Af substantiv: sv. diall. hanka (: hand, s. 30), isl. idka(?), no.
krinka (: sbst. kring?), isl. litkai?), sv. diall. luska, lysk a, isl. meinkai?),
no. mulka (?), nisl. notka, fsv. stenkaf sv. surka (?), isl. þjónka (?), isl. þrélka,
ä. nsv. vanka, isl. vitkast.

2) på -Z:

a) Af verb eller verbalstammar: isl. afla(?), no. amZa, sv. babbla, da.
diall. badle, no. baala, sv. diall. *6e(tf)sZa, sv. diall. bingla, no. bjugla, sv.
diall. bjåbbla, no. oragla, fsv. brambla, sv. diall. bratia, no. bregla, sv.
diall. brumla, ä. nsv. öryZZa, sv. diall. bråttla (1, 2), sv. diall. brässla, sv.
diall. bumla (1, 2), sv. diall. bynkla, sv. diall. b angl a, isl. b øy glast, isl.
do/fa, sv. diall. aangla, no. darla, sv. dingla, no. dtrZa, no. an>?a, no.

ARKIV FOB NORDISK FILOLOGI XIV, NT TÖLJD X. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free