- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
186

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r, s, 4.

diall. j armt a (1, 2), sy. hifta, isl. klekta (?, : klak~), no. klikta, sv. diall.
klyfta (: &?*/-), sv. diall. klämta, no. knefta, sv. diall. knysta ’piska1 (: fcn«$-),
isl. krikta, sv. diall. krimta, no. krymta (: Ærywjpa), sv. diall. krämta (se under
Åram(f»)a)» sv. diall. M/ta ’befria linet från skafvor) (?, se under kava), sv.
halta (: kali})-), no. Ze&fa, fsv. længta ’längta1 (: langa), sv. diall. längta ’blifva
längre’ (: fsv. længia?, se under langa), no. murta, sv. diall. mylta (: myla?),
sv. diall. mängta (: mänga), sv. (diall.) mänt a (?, se under manwus)y sv.
diall. mänt a (: meina), sv. diall. n£>;$$a(?), sv. diall. naføa (: neikka), sv.
diall. p(j)alta, no. pipta, sv. diall. rafóa, sv. ranta, sv. diall. rapta, no.
raføa, isl. repia (se under rap a), sv. diall. roføa (: rofc-). fsv. ryføa (: ro&-),
isl. ryjpia (s. 146), sv. diall. *ry»føa, no. røføa (: rækja), sv. diall. #ifta, sv.
diall. skint a, no. «Ärertfa, no. sfcrtføa, fsv. skrymta (se under sfcrym-), sv.
diall. skr amt a, isl. skr åkta, sv. diall. skr älta, áyisl. skr ölt a, sv. diall. skvalta,
no. skvikta, no. skvipta, no. skvækta (se under skvahka), sv. skymta (se
under sfctwa), sv. skäkta (: sfcafca?), sv. diall. s#aria(?), ä. nsv. skatta (:
*$Ära-Äaw), isl. s/efta (?, se under *slahan anm.), sv. diall. *slämta (: slamma), sv.
diall. snokta, sv. diall. *snyksta (se under snuhka anm. 2), sv. snylta (?, se
under swmZ-), fsv. snypta (: snuppa, se s. 162), isl. snøkta (: snoÄ-, se under
snuhha anm. 1), sv. diall. spinta (: spinga), no. stigta, no. stikta, sv. diall.
strunta (: sfräna), ä. nsv. svifta, sv. swAtfa, sv. diall. svinhta, sv. diall.
symta (?, : smw-), sv. diall. «anta (: senen), y. fsv. thrängta (: þrœngia), no.
irt’føa, sv. (diall.) føføa ’bylta o. d.’, no. tvinta, no. fyføa (i’tylla), isl. røpfø
(: tdpa)y isl. jeføa (: þagga), isl. frdtta (?, se under þranh- med anm.), fsv.
ucpta (: veiva), isl. ymtø (se under wm-j, no. #føa (: «Aa), sv. diall. ämta
(: ämna).

Af ofvanstående verb torde bl. a. följande på grund af sin
omljudda vokal böra anses som relativt gamla bildningar: sv. diall.
Mäkta (möjligen dock till ett verb, som motsvarar no. blekkja
Vifta’) vid sidan af den isl. nybildningen blakta; no. MøJcta; sv.
diall. dryfta (nyb. : sv. diall. dro/fø); sv. diall. dryKa (nyb. : no.
drtdta), sv. diall. *drymtat isl. (?Zto(f), isl. m£a (nyb. : isl. anta),
isl. ,/feføa ’flå’, fsv. flækta, sv. flämta, no. glenta, isl. ßfcAta (?), sv.
diall. knysta ’piska\ sv. diall. käfta ’befria linet från skafvor’(?),
fsv. længta, fsv. rykta ’rapa’ (nyb.: sv. diall. rökta), isl. rypta, fsv.
skrymta, sv. skäktatf), ä. nsv. skatta, sv. swyfóa(?), fsv. snypta, isl.
snøkta (nyb. : sv. diall. snokta), sv. diall. sywfø(?), isl. þekta. —
Isl. sfetøa ’slå’ och — ehuru mindre — þrce’tta äro, som i det
föregående utvecklats, att betrakta som mera osäkra fall.

Mången gång är det svårt att afgöra, om omljudsvokalen
uppkommit i afledningen, i hvilket fall bildningen naturligtvis är
äldre än det vid sidan ofta stående verbet med oomljudd
stam-vokal, eller om den redan tillhör grundordet, då intet hindrar, att
verbet med oomljudd stamvokal kan vara den äldre bildningen.
Jag erinrar t. ex. om sv. diall. drynta (: drunna eller sv. diall.
ärynd), jfr sv. diall. drunta; sv. diall. fängta (: isl. fånga eller fsv.
fænga); no. grylta (: gryla, jfr dock äfven no. grulta, som kan
vara en yngre bildning i förhållande till grylta); sv. grymta (: sv.
diall. gru(m)ma eller no. grymja\ jfr no. grumta, sv. diall. grunta;
no. hemta (: no. hama eller hewja); isl. *hlymta (: isl. hlymja eller
den oomljudda stammen i isl. Uunka, sv. diall. lumra); sv. diall.
krämta (: sv. kram{m)a eller no. kremja, kremma); isl. repta (: fsv.
rapa eller no. repja), jfr sv. diall. rapta*, no. skvækta (: no. skvak(k)a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free