Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nord. verb på -k, 4, -r> -s, -/. 191
d) nomina actionis o. d.: sv. diall. drussel n. ’affall, smulor1 (jfr bay’),
sv. diall. *korla Vörå’, isl. kurfl n. ’stump1, ä. nsv. rakel n. ’spott’, sv. diall.
rockel n. ’Upphostadt slem’, no. ripla ’refva’, isl. rupl n. ’rof, sv. diall. skrävel
n. ’afskräde’, sv. diall. skrap(p)el n. ’skräp’, sv. diall. skrapplor ds„ sv. diall.
sprättlor ’fotspar efter sparkande’, sv. diall. sprättlor ds.; äfven ’kringsparkad
sand eller mull’, sv. diall. söppel n. ’tunn vätska’, no. tvarle m. ’tott, knut’.
De under d) anförda starka formerna äro med afseende på sin
uppkomst ej att förväxla med de af förf. Ark. VII. 151
benand-lade, hvilka uppfattats såsom i allmänhet afledda af nomina.
3) på -r:
a) abstrakta:
a) s. k. starka former: N
a’) mask.: no. blunder.
ß1) fem.: no. gystr.
y’) neutr.: sv. oaller, sv. diall. bjäller, isl. fleijpr. sv. diall. glimmer, no.
gnalder, no. hater, sv. diall. hicker, isl. hinkr, isl. -hokr, no. hulter, isl.
hviskr, no. jankr, sv. diall. Joller, no. klamr, sv. klander, no. klumr, no.
lidr, sv. diall. rnystér, no. silar, sv. skimmer, sv. sladder, da. sludder, ä. nsv.
smaller, sv. diall. smiller, no. svamr} no. svimr, no. uldr, no. vaw1).
ß) s. k. svaga former: no. klamre, sv. diall. skakra ’frossa’.
b) nomina agentis (instrument! och loci):
a) s. k. starka former:
a’) mask.: no. fluskr, no. geigr, no. klumr, no. lidrt no. sangr, no.
sifcfliir (äfven fem.).
/5’) fem.: no. dultr, no. skvitir; jfr a’ och /5.
j/’) neutr.: no. fjukr, no. fluskr, no. Äair, no. kleimr, no. scw^r (se
äfven a och Æ), no. «aør, no. sitdr, no. skvakr, sv. diall. skvatter, sv. diall.
skvitter, sv. diall. slommer, no. uZár.
/T) s. k. svaga former: sv. b allra, isl. blistra *), no. dultr a, sv. diall.
flagra ’flädermus’, no. flangra, no. flundre. no. fluskre (möjligen utvidgning
af fluskr m.), no. geigr a. no. jankre, no. klamra, no. sangra (se äfven a a’
och /?’), no. 8ildra ’liten bäck’ (möjligen till st7dr n.), sv. skallra ’skramla;
skallergräs’, sv. diall. skvattra, sv. diall. skvittra, sv. sladdra, sv. diall.
slingra ’slunga’ (nom. instr.), no. slumre, ä. nsv. smallra ’bjällra’, no. stiltfa
’stylta’ (nom. instr.), no. stullra ds., sv. diall. stumra, no. stumre, no. styltra
’stylta’.
För flera af dessa ord äro andra förklaringar tänkbara, såsom
utvidgning af vid sidan stående sbst. eller — i något fall — kanske
afledning medelst nöminalsuffixet r.
c) adjektiver: no. flangren, no. g ei g ren, no. geigr a, no. glamren, no.
hultren, no. klamr en, no. klumr en, no. lumr en, no. slumren, no. stumren, no.
vimren.
d) nomina actionis: ä. nsv. spingra ’sticka, Skärfva’ (?, kanske afledt
af sbst. spinga), no. føtør m. ’bylte’, jfr sv. diall. tullra ’hoprullad näfver’,
no. tultra ’lapp, palta’.
4) på -s:
a) abstrakta:
a) s. k. starka former:
a’) mask.: no. ans (äfven neutr., sv. diall. fem.), ä. nsv. blix, sv. duns,
sv. döns, no. glams, [no. glisp], no. £tnfø, no. krims, no. &t?tm# (se under
Av twå), no. fctfø.
*) Den växlande staf ningen i de no. formerna (-r och -er) har sitt
ursprung i de källor, Boss och Aa., från hvilka de hämtats.
>) Jfr dock s. 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
