Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Hellquist: Nord. verb pa -k, 4, -r, -s, 4.
ß’) fem.: sv. diall. ans (se a’), no. gufs(?).
y’) neutr.: no. drags, no. egse, no. fjaks, no. flaks* sv. diall. gams, no.
amp 8, isl. Än/5, no. Aw^s, sv. käx, no. Zet’fø (järnte mask.), no. riks (se under
AHÆa).
ß) s. k. svaga former: isl. heilsa(?), no. Airøie(?), fsv. rensa (se under
Aretnn). Jfr anm. till laß.
b) nomina agentis (mstrumenti och loci):
a) s. k. starka former:
a’) mask.: no. blinks, sv. flaxer, no. flängs, no. flengs, no. ^ww, sv. diall.
gams(er)% no. glams, [no. £h*p], no- glums, no. graps, no. ÆtW, no. kvims
(se under hvitna), no. slums.
ß’) neutr.: no. fjaks, no. Jføft«, no. kruks.
ß) s. k. svaga former: sv. diall. balsa, no. blinksa, no. drums a, no.
dunsa, no. fjakse (möjligen utvidgning af fjaks, se a /5’), no.flaksa, sv. diall.
Hansa, no. fläng sa, no. flengsa, no. flunsa, sv. diall. gamsa, no. glams a, fno.
øZiétjpaJ, sv. diall. gungsa (nom. instr.), no. himse, -a, isl. hr ems a (nom. instr.),
no. #im$a, sv. diall. klöfsa (nom. instr.), sv. diall. krafsa (nom. instr.), no.
kruks a, sv. diall. -käxa fågelnamn, no. -riksa (se under hrika), sv. diall.
skärsa ’syrsa’(?), sv. syraa (se under hrika), no. sZwmsa, no. stumse.
Jfr anm. under 3bÆ.
c) adjektiver: no. oalsen, no. drums en, no. fläng sen, no. grapsen, no.
areipse, no. heimsen, no. hülsen, no. kimsen, no. klumsen, no. krafsen, no.
kramseny no, føttføen, no. mein s en, no. skygs(en), no. $?tn</s(en), no. sZumsen,
no. stumsen.
I något eller några fall (t. ex. no. klumsen; se för öfrigt
under kluma) föreligger möjligen nominal afledning af det slag,
som af förf. behandlats i Ark. VII. 157 följ.
d) nomina actionis: sv. diall. grams m. ’en hand full’, sv. diall. Æra/s
n. ’skräp’ koll., [isl. rtøpa].
Med afseende på de under 4) anförda orden må anmärkas, att
i något eller några fall s-et kan bero, icke på ett till grund
liggande verb på -5-, utan på en gammal nominal s. k. ó’-stam (jfr
t* ex. isl. heil sa, no. h-ug{se)\ eller ock kan det ha sin upprinnelse
i något adjektiv på suffixalt se- (se under c; jfr t. ex. no. leiks
’lek* och sv. dial}, leksen ’lekfull’).
5) på 4:
a) abstrakta:
a) s. k. starka former: •
a’) mask.: no. dry ft, sv. diall. duntf isl. félmtr, sv. glimt, no. grymt,
sv. diall. hymt, no. fen^t, sv. skymt, isl. awjøtfrtr, isl. ymtfr.
/3’) fem.: no. guf t, gvft(?), no. himt (jämte neutr.), no. svigt ’böjning’.
y’) neutr.: sv. diall. b alt, no. brækt, isl. ^t’mí, no. ,/ieefa, no. føykU no.
øført, sv. diall. gnål t, sv. diall. grymt, isl. -heimt. no. Aimi, sv. Aojf, no. rtfa
(se under hrika), sv. diall. rä/i, no. rækt, sv. diall. skrymt, nisl. skrölt, no.
skumt ’skymning’, sv. skymt (jämte mask.), sv. skämt, da. »tft ’vindpust’.
/3) s. k. svaga former: isl. elta, no. fælte, isl. heimta, sv. diall. At£ia
’hicka’, isl. hixte(?j, isl. frätta (?, se under/rawA-).
b) nomina agentis (instrumenti och loci):
a) s. k starka former:
a’) mask.: no. drult, no. flækt, fsv. flækter (nom. instr.), no. Aimt,
no. wwri.
ß’) neutr.: sv. diall. skrämt ’spöke’.
ß) s. k. svaga former: sv. diall. b älta, sv. blikta ’siklöja’, sv. diall.
(kv&ll-)bläkta (se förf. Ark. XIII. 235), no. bløkta, no. drufta, sv. diall.
drunta, sv. diall. dryfta (nom. instr.), no. drynta, no. flanta, no. fletta, no.
flækte (möjligen utvidgning af flækt), sv. diall. flöjta, isl. gnelta, sv. diall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
