- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
193

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om nordiska verb på suffixalt -k, -l, -r, -s och -t samt af dem bildade nomina, forts. (Elof Hellquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Nord. verb på -k, -ly -r, -5, 4. 193

aräfta ’jordhacka1 (nom. instr.; jfr dock s. 27), sv. diall. hysta ’gunga’ (nom.
mstr.), no. -klikta, sv. diall. klyfta ’bråka’ (nom. instr.), no. krinta(?), sv. diall.
käfta ’bråka’ (nom. instr.), sv. diall. lunta (?), no. -pipta, sv. diall. ralta, sv.
ranta, no. reikta ’gunga’ (nom. instr.), no. -rikta (se under hrika),no. skrikta, sv.
diall. skvalta ’kvarn’, no. skvipta, no. skvækta, sv. diall. skväkta ’Silene
infläta’, sv. skäkta ’bråka’ (nom. instr.), no. stint a, da. vifte ’solfjäder’ (nom. instr.).

c) adjektivor: no. fælten, no. multen.

d) nomina actionis: no. fletta ’flänga’, sv. diall. jarmt m. ’idislad tugga1,
sv. diall. *rynkta ’rynka1, no. tult m. ’bylte’, sv. diall. ymt ’det som vid
idislandet boskapen stöter upp’.

Möjligt är att i en eller annan af de under 5) anförda
bildningarna en gammal s. k. konsonantstam föreligger.

Anm. 1 till § 4. De i denna öfversikt uppräknade svaga
substantiverna äro sålunda att lägga till de af förf. Ark. VII. 52
—58 (mom. f) och 60—62 (mora. i) behandlade, till sin uppkomst
fullt jämförliga deverbativa w-stammarna:

’de i 1 a-5 a anförda (abstrakta) till Ark. VII. 60—62, de i
1 b—5 b (nomina agentis o. d.) till Ark. VII. 53—57 (mom. fa och ß)
samt de i 1 d—5 d (nomina actionis) till Ark. VII. 57—58 (mom. f y) *).

Anm. 2 till § 4. I det föregående har jag i allmänhet haft
skäl att utgå från det antagandet, att af två bildningar — nomen och
verb — på samma suffixkonsonant den ena, och då oftast verbet,
varit den primära, af hvilken den andra uppkommit. Därjämte bör
dock äfven den möjligheten hållas öppen, att i vissa fall en från
indoeuropeisk tid nedstämmande parallellism föreligger. Så kan redan
under denna period af vårt språks historia en ursprungligen
indifferent afledning ~(x)g- i sig bära fröet till en sedermera efter hand
utbildad dubbelhet med afseende på funktionen, som resulterar i
danande af hvar för sig själfständigt uppkomna adjektivabstrakta (såsom
svalke, torka) och af adjektiv bildade verb (såsom svalka, torka). På
samma sätt kunde äfvenledes andra svårare fall — såsom dupletten
isl. hreinsa ’rensa’ och ’renhet’ — förklaras. — Omständigheterna ha
emellertid icke medgifvit ett detaljeradt ingående på dessa
förhållanden, i och för hvilkas utredande vidlyftiga undersökningar af
motsvarande bildningar i utomgermanska språk varit af nöden.

Tillägg och rättelser-

Till e. 4: med afseende på fsax. åtal bör hänvisas till Sievers
Heliand s. XXXII noten. — till s. 6: med no. baldra, sv. diall. ballra
bör jämföras mlgt. balder en ’einen lauten, harten Schall verursachen’,
som möjligen ligger till grund för de nordiska orden; i alla händelser
är det osäkert, om de bildats medelst afledning af no. bala. —till s. 6:
med afseende på baska ’slå’ se äfven Tamm Et. ordb. under
förbaskad. — till s. 9: isl. blistra, sv. diall. blistra ’blåsippa o. d.’

’) I nämnda afhandling har jag i allmänhet afsiktligt undvikit att
anföra dylika bildningar, emedan det fördt på grundvalen af en
specialundersökning lät sig göra att med större bestämdhet döma om, huruvida här
de-verbativer eller nomina på suffixalt k, l, r, 8 och t förelåge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free