- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
205

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några slutanmärkningar i fråga om nordisk nominalbildning (T. E. Karsten)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Några slutanmärkningar i fråga om nordisk
nominalbildning.



Om man frånser den för värklig, objektiv kritik olämpliga
ton, som kännetecknar hr F:s ’modbemærkninger’ (liksom redan
hans anmälan), utgör detta själfförsvar äfven i sak blott
upprepanden af invändningar, som i mitt ’Genmäle* redan bemötts. Som
fullkomligt hypotetiska, i en del fall till och med högst osannolika
måste sålunda fortfarande de af hr F. till ett antal nord. och germ.
verbaladjektiv på -tø- uppdagade fornind. parallelerna på -ya-
betraktas. Hr F. glömmer härvid, att den bildningsprincip, enligt
hvilken de i fråga varande adjektiven tillkommit, såväl i sanskrit
som i germ. språk var ett leifvande ordbildningsmedel, hvilket å
hvartdera språkområdet framkallat ett betydande antal
nybildningar. Då utomgerm. paralleler för öfrigt saknas, äro dessa
verbaladjektiv vida sannolikare af särspråkligt ursprung. Till uppenbara
missgrepp gör sig rec. fortfarande skyldig, då han — för att jag
må framhålla blott några mera talande exempel — förfäktar, det
fno. ú-gildr ’forblöffende nöie’ gar i hop med ags. æ-zilde, ehuru
dessa bildningar redan differera i fråga om sin negationspartikel
(cë-$ilde hör till sådana påtagliga bahuvrihi som ags. <ë-mód ’out of
minds’, æ-men ’unmanned’, fht. ä4eili ’unteilhaft’, ä-wiggi ’weglos’
etc), eller då han i adj. sam-fløytr söker ett Bubst. flautir ’sur Melk’
(Fr.a), ehuru ordet uppenbarligen — ss. redan Fr.a anmärker — är
ett adj. verbale till stv. sam-flióta, eller då han i strid med
bestående fakta, på hvilka han i mitt genmäle uppmärksamgjorts,
diktatoriskt förklarar feigr för o-stam: jag citerade bl. a. Tamm Et.
Sv. O., hvarest Rökstenens fai%ian (stmu) anföres (jfr äfven ags.
fœys).
% En motbevisning af denna art torde knappast vara egnad att

stärka tron på den af hr F. utöfvade kritikens tillförlitlighet och
opartiskhet. Rec:s uppträdande gentemot mig betecknar i stort
sedt ett på saklig undersökning blottadt ignorerande af andras
åsikter, så mycket mer betecknande som det gör sig gällande
äfven mot meningar, bakom hvilka stå forskare af erkänd auktoritet.
Att rec. i några färre fall framstält anmärkningar, hvilka äro värda
beaktande och för hvilka jag i själfva verket är honom tacksam,
kan svårligen förändra intrycket af det hela, hvars orättvisa
karaktär redan torde framgå däraf, att han i sin 8 sidor digra
anmälan icke skänkt mitt arb. ett ord af erkännande. I och för
jämförelse må här hänvisas till recensionerna af Kluge
(Littera-turbi, f. germ. u. rom. phil. 1896 nr. 1) och Heusler (D. Literaturz.
1896 nr. 10), hvilka — trots att de icke dolt sina afvikande
meningar i ett antal detaljfrågor — om mitt arbetes vetenskapliga
halt och värde dock uttalat sig helt annorluuda.

Helsingfors. T. E Karsten.

*



ABKIT FÖ» KORDIBK FILOLOGI XIV, XT FÖLJD X.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free