- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
213

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - I. Akcentueringen av ord med hiatus i det nordiska fornspråket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Studier i de nordiska språkens historia.


I. Akcentueringen av ord med hiatus i det
nordiska fornspråket
*).

Det är två större och helt visst ganska viktiga
kategorier av ord, som i denna uppsats skola särskilt behandlas.
Den ena är nynordiska komposita med akc. 1 sådana som
nysv. trägård, nyda. kostald etc.; d. v. s. komposita, hvilkas
första sammansättningsled slutar på vokal. Den andra är
•enkla fornnord. ord med hiatus av samma slag som isl. tiu :
sea > sia1 etc; jag skall söka visa, att orsaken till att
akcent-omkastning inträdde t. ex. i sea > siä’ men icke t. ex.
i tiu, är den, att det förra ordet hade akc. 2, det senare
-akc. 1.

Till en början erinrar jag om att man i de nynord.
språken alltjämt har vissa kategorier av ord med akc. 1 och
hiatus. Sådana äro:

1. Part. pres. på -ende, t. ex. svenska (dialektiskt)
tro-ende, seende. Utvecklingen fsv. troende > nysv. troende etc.
(i motsats till bevarandet av a i partic. med akc. 2: fsv.
J’a2ralnde, nysv. farande etc.) visar, att akc. 1 är gammal i
troende, seende etc. Åven substantiven sv. fiende (fsv. filande),
hy ende (fsv. høghinde, høghiandé) hava fakultativt akc. 1.
Danskan använder akc. 1 i åtskilliga particip på -ende med

1) I denna liksom i andra uppsatser av yngre datum om akcentuering
använder jag följande akcentbeteckning. Tecknet ’ över en vokal angiver
fortis1 (huvudakcentens) läge, t. ex. betala. Akcenttecknet * angiver
semi-fortis’ (halvakcentens) läge. t. ex. uttala. Tecknet ’ över en vokal angiver
levis1 plats, t. ex. ta*lal. En etta efter en vokal meddelar, att vokalen har
fortis och hela ordet enstavigfcots-akcentuering (akc. 1), t. ex. beta’la. Genom
-en tvåa efter en vokal angives, att den har fortis, samt att hela ordet har
tvåstavighets-akcentuering (akc. 2), t. ex. taHa\ Jmf. Kock i Sv. landsm.
XIII nr 11 s. 1 ff.

A »Kl V FÖ» XORPIBK FILOLOGI XIV, KT FÖLJD X. 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:21:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1898/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free