- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
218

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - I. Akcentueringen av ord med hiatus i det nordiska fornspråket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218 Kock: Nord. spr&kens hist.

Burträskmålets damall rspr. *dåmolle ’’frön av
åkerbind-nässlan" med akc. 1. Jmf. fno. (akr)dai : gen. däa z> d(L

Burträskmålets påfågel med akc. 1. Jmf. en urspr. nom.
*päi, pä : gen. *pßa z> pa.

I nysv. har dialektiskt lokatt "lo" akc. 1. Det är
troligen en juxtaposition med gen. sg. *löu till nom. *löa lo.
Fsv. Wu-kattr blev lolkatt.

Komposita med bond{e)- få akc. 1 i Burträskmålet t. ex.
bon[d]barn, bon[d]dräng; så ock i Sörbygdmålet, t. ex.
bonne-böjd ’bondbygd’. Denna akcentuering kan måhända bero
därpå, att bondi, obl. kasus bonda, gen. pl. bonda, hade akc.
1, emedan de uppstått ur Hóunde etc. med hiatus. Men den
kan måhända ock förklaras därav, att orden bonneböjd etc.
äro juxtapositioner med gen. pl. bonda (resp. bildade efter
sådana mönster), och att denna kasus analogiskt fått akc. 1
från nom. ack. pl. bøndr (nysv. beånder).

På här framställda väg hava de nord. språken fått akc.
1 i en mängd komposita, hvilkas första led slutar på vokal.

I några andra inhemska ord med första
kompositionsleden slutande på vokal är akc. 1 ljudlagsenlig, emedan
ordens första juxtapositions-led är ett enstavigt ord, t. ex. pl.
blåbär (av blå1 bär), Burträskmålets grålbonde (av grå1
bonde)] jmf. ock t. ex. uttrycket en ske\d\-full (av en ské-d
fuHl). Jmf. Kock: Sv. akcent II, 115 f.

Men dessutom hava från tyskan lånats många
komposita med första leden slutande på vokal, hvilka tillfölje av
sin utländska härkomst hava akc. 1. Jag erinrar blott
om några dylika i svenskan, t. ex. frukost (mnt. vrokost),
spygatt (mnt. spë-gät), bislag (mnt. bislach), blyerts (jmf. nht.
bleierz), nysilver (nht. neusilber), tolag (mnt. tolage),
frimärke (mht. freimark). Jmf. Kock: Sv. akcent II, 132 ff.

Från dessa olika kategorier av komposita med akc. 1
och med första kompositionsleden enstavig och slutande på
vokal överfördes akc. 1 i de nord. språken till några andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free