- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjortonde Bandet. Ny följd. Tionde Bandet. 1898 /
240

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studier i de nordiska språkens historia (Axel Koch) - II. Bidrag till fornnordisk formlära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

Kock: Nord. språkens hist.

1571) alltid eller nästan alltid ha -e i 1. pl. (haffue etc),
men -a i 3. pl. (haffua etc). Denna regelbundna växling
måste bero därpå, att 1. pl. fått -e från 2. pl. (j haffue etc).
I starka verb har 1. pl. prei (wij bliffue etc.) i 1500-talets
språk även fått -e från 2. pl. (j bliffue etc). Konj. 1. pl. på -e
har möjligen något bidragit till införande av -e i 1. pl. ind.
I 2. pl. pass. använder fsv. jämte den normala formen
på -ins (ir hallins etc), som uppstått genom tillfogande av
-s till den aktiva formen (ir kallin), även någon gång en
form på -is, t. ex. ir uipær Jcøptis (ÖGL. jmf. Rydqvist
I, 316). Dylika former kunna hava alstrats på olika sätt.
De kunna möjligen utgöra ombildning av ett äldre køptins
under inflytande av sing, køptis etc. Men 2. pl. køptis
kan ock hava uppstått ur *køptins (d. v. s. 2. pl. køptiR +
passivt 5); jmf. utvecklingen *kallans > kallas etc. Även
från äldre *køptiås (d. v. s. 2. pl. *køpti<f + passivt s) kan
köptis hava utgått: *køpti(fs blev *køptips > Vcøptits > køptis-,
jmf. t. ex. burghis (UL. s. 228, 9; d. v. s. burghit +
re-flexivt s : burghits > burghis), slashes (<. slaghets, d. v. s.
pass. part, slaghet + reflexivt s Ol. Petris krönika 51, 27),
kallas (<: kallats samma form ib. 43, 10).

5. Fsv. hundrapa, pusanda.

Som bekant har fsv. jämte hundrap, pusand även
hun-drapa, pusanda, hvilka återfinnas i de nysv. hundrade,
tusende (Kock i Sv. landsm. XIII, nr 11 s. 10). Formerna
hundrapa, pusanda, som med sitt -a hava utseende av gen.
pl., hava icke blivit förklarade.

I Pauls Grundriss2 I, s. 630 § 232 menar Noreen, att
dessa gen. pl. väl ursprungligen skulle hava blivit "von
einem vorhergehenden zahlwort regiert". Detta antagande
är säkerligen oriktigt, emedan i de nordiska språken orden
hundrap, pusand icke pläga föregås av ett genitivus styrande
räkneord. I uttryck sådana som de isl. tvau hundrgp märka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:01:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1898/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free